Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Poetiska blänkare - I. Apologi för en misskänd storhet, af Jean Richepin (öfvers. af H. A. R.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den öfvermodige, den slagne, ja, jag är det!
Men hämd jag tar i er, ni fattiga, ni små.
Här, drick utaf mitt blod, här är mitt kött, förtär det,
Gud ej gjort mer än så!
Då är det ock till mig er kärlek all skall flyta; —
Så kommen hit till mig, ni med förkrossad min,
Så kommen hit till mig att sannings bröd fa bryta
I hädelsernas vin.
Så kommen, resen er, så stolt som förr i tiden,
Så kommen, Babels torn ånyo bygga vi,
Så kommen,, samlade på nytt vi börja striden
Mot gammalt tyranni!
Till mig, till mig, till mig! Nu hämdens dag är inne,
Der uppe i sin borg den högste sitter blek.
Till mig, med vildsint kraft från himlens högsta tinne
Hans murkna troner vräk!
Kom menska, kom, min bror! Mig följ, om du det vågar,
I firmamentets hörn vi slunga våra bloss!
Der Gud sitt säte haft, vid verldens brand som lågar
Vi vilda tumla oss.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
