Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8—9 - Ur grefve Erik Sparres lefnadssaga. Strödda bidrag till en riksdags- och kulturbild, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fiende, som i dessa tidningar finner tjenstvilliga organ för
sin ilska. Hvilken frestelse innebär det icke for den
mindre karaktärsfaste att se sig offentligen prisad! Huru
mäklar han icke med sitt samvete för att undgå tadlet,
skandalen f Hvem håller honom räkning för att han uppoffrar
sig för sin pligtkänsla, då den allmänna moralen är
vilseledd? Hvem vågar uppträda emot denna envåldsmakt?
Öfvertygelsens belgd respekteras icke, men kännes af
densamma? Luften impregneras af alt det etter, som dagligen
utgår från dessa nidskrifveriinrättningar, hviika slutligen
skola förgifta förhållandet mellan nationerna. Sådan är,
åtminstone på svenska sidan, den tribun, der unionens
angelägenheter i brist på ett gemensamt parlament
behandlas . . . .» (Se 1868 års I kam. prot. s. 116 och 117.)
Talet var i verkligheten t. o. m. skarpare än hvad
protokollet ger vid handen. Dek framfördes med skallande röst samt
ledsagades af våldsamma gester, knytnäfslag i pulpeten och
gnistrande ögonkast samt med händernas sträckande upp mot
tidningsreferenterna, medan kammarledamöterna öfverljudt
gåfvo sin munterhet till känna. Men talmannen, bland
hvars förnämsta pligter man väl anser ordningens
vidmakthållande vara, satt der tyst och liknöjd, förmodligen precis
lika lugn, som när hans frände »brän vinssenatorn» gastar
som värst eller på ett något grofkornigt sätt »educeras»
af örebrohöfdingen. /
Det enda försök, man i protokollet finner ha blifvit
gjordt att utsätta grefve Sparre för öfverhusets
»uppfostrande inverkan», är från friherre Ad. Chr. Raabs sida.
Då han, den andre i ordningen efter Sparre, fick ordet,
yttrade han nämligen: »Ehuru jag högt värderar den
frimodighet och kraft, som alltid utmärker den värde talaren
och ehuru mången tänkvärd sanning låg i hans^ yttrande,
tillåter jag mig dock reservera mig emot samt vördsamt
hemställa, om det kan vara öfverensstämmande med
kammarens lugna hållning och värdighet att begagna så skarpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
