Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8—9 - Ur grefve Erik Sparres lefnadssaga. Strödda bidrag till en riksdags- och kulturbild, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och an från öfverdrifvet svärtande och nedsättande af sig
sjelf till ännu öfverdrifnare sjelfberöm. Liksom
»bränvinsse-natorn» eller egenkära komedianter talade han ytterst gärna
om sig sjelf, men medan L. O. talar om alt det storartade
han skall uträtta, talade Sp. om alt det myckna han
redan gjort, för att derigenom styrka siria konklusioner. I
likhet med L. O. förstod han ock att skaffa sig lysande
biografier i utländska tidningar.
Till sina riksdagsbröders disposition stälde han villigt
och oombedt sin rikt skiftande erfarenhet, som tycktes omfatta
alt möjligt, från sättet att behandla »pinplågan» utländska
profryttare och länsmännens ställning till hvad de svenska
diplomaterna i Paris behöfde för att bistå de svärmar
nödlidande landsmän, hvilka ej unnade dem vara i ro. Han var
synbarligen, om man vill tro honom sjelf, snart sagdt en sådan
der för riksdagen oumbärlig uppslagsbok. Men också hade
han haft mer beröring med svenska folket och kände bättre
dess innersta tankar än kanske någon annan i Andra
kammaren — så sade han åtminstone sjelf. Och hvad icke
svenska folket kunde upplysa honom om, det fick han
veta af de talrika framstående utländingar, t. o. m.
konungar och furstar, han resonnerade med på sina många
utländska resor. Uppenbarligen gillade han den zolaska
metoden med »documents humains».
T. o. m. hans egna familjeförhållanden fingo tjena såsom
bevisningsmaterial, t. ex. då han såsom ett prof på
känslofullheten, hvilken gjorde kvinnorna ej fullt lämpliga att bestämma
öfver sin hand, anförde sin i8:åriga dotters ohäjdade sorg
öf-ver en favorithunds bortgång. Ibland låter hart sitt juridiska
ljus skina i dess fullaste styrka; uppger t. ex. sig sjelf grundligt
känna all litteratur, som utkommit under de senaste decennierna
angående ett så stort ämne som hypotekslagstiftningen och
behandlar som okunniga pojkar de hvilka djerfvas kriticera
hans juridiska resonnemang. Men han har ock lika lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
