Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8—9 - Ann Charlotte Edgren-Leffler. En essay af Nils Erdmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till en beundran af den rent fysiska kraften.’ Man spårar
den i hennes beskrifning af fyrvaktaren i »Aurore Bunge»;
den yttrar sig då och då hos hennes qvinliga idealtyper,
senast hos Ulla Rosenhane, hjeltinnan i »En sommarsaga *;
den erhåller sitt eklatantaste uttryck i Falks gestalt, den
manlige hufvudpersonen i sistnämda berättelse. Falk är
ett naturbarn, stor och grof och kraftig, med en jättelik
kroppsbygnad och ett jättelikt mod. Han älskar att simma
ut i de vredaste vågorna; han seglar helst i storm, när
vattnet slår in i båten; han talar mycket högt, är
uppbrusande och häftig, föraktar all rädsla, hatar och älskas
lidelsefullt, arbetar sjelf i jorden, anser, att det lekamliga
arbetet är godt och befriande, och mycket väl kan förlika
sig med lärdom och kunskaper, och han uppsöker det
farliga på samma sätt som bergvandraren, för mödans och
ansträngningens och farans egen skull.
Hans pendant, Ulla Rosenhane, beundrar denna styrka.
Hon älskar det sunda och kraftiga med sympatiens lockelse.
Hon% har aldrig varit sjuk, är frisk och stark och lycklig,
vill njuta lifvet så, som. hennes sunda natur kräfver, och
känner sig ej i stånd till någon uppoffring af lifsglädjen.
Hela hennes böjelse, hennes kärlek till Falk sammanhänger
oskiljaktigt med begreppet om hans styrka. Hon ser
honom första gången under en farlig simtur på hafvet. Hon
anhåller om simlektioner; hon seglar med honom i storm;
han står ute och låter regnet blöta sig af artighet mot
henne; han bär henne på sina armar, och hon beundrar
det fysiska modet, äfven utan att det gagnar något. Långt
mer, än moraliska egenskaper, älskar hon en skön
kroppsbygnad. Tänker hon på Falk, är det på hans spänstiga
jätteskepnad, och hon tycker, att hon är förälskad i >hvaije
linie af denna gestalt». Då hafvet är nära att sluka
honom på hans simtur under utflykten, då Ulla tänker sig
in i, att Falk redan är död, ser hon honom blott såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
