Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - En antiqvarisk filosofi. Boströmianismen versus vetenskapen, af Klas Fâhræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det formlest er i alle fald
at trade op i fremmed kald,
at gripe ind og vove liv
foruden tvingende motiv.
Jeg ger beständigt og min pligt,
men altid indom mit distrikt.
Ja, på så sätt har man tegat om boströmianismen. Rundt
kring den bygdes der upp liksom en täckande mur af
tystnad, och den kritiska korseld, som annars på vetandets falt
plär helsa hvar ny, betydande lära, slapp sålunda den i
mycket undan. I allt för mycket, kunna vi säga, ty slikt
eldprof förutan ega vi rakt ingen borgen, att det nya
evangeliet var ett verkligt evangelium, och ej något helt annorlunda.
^Men nog härom. Vår fråga tränger på. Hvarför, fråga
vi, har verlden passerat fram, som om boströmianismen varit
— ingenting? Svaret blir, om jag ser rätt, ej annat än detta.
Boströmianismen tillhör en filosofisk skola eller typ, som
ohjelpligen råkat i misskredit. Jag menar den metafysiska
typen af filosofien. Denna tillåter jag mig, för korthets skull,
att allt framgent nämna den metafysiska filosofien, eller
kortast metafysiken. Detta namn på skolan är säkert mindre
kändt än namnet på dess representanter — en Plato, Leibnitz.
Berkeley, Fichte, Schelling, Hegel. I parentes må här
påpekas, hurusom alla dessa, i docenten Edfelts at handling om
boströmianismens historisktfilosofiska förutsättningar,
uttryckligen angifvas som Boströms föregångare och lärare. Vidare
tillåter jag mig, fortfarande för korthets skull, att under
namnet naturvetenskap innesluta såväl biologien, kemien,
fysiken, samhällsläran, matematiken, astronomien etc., som
ock den icke metafysiska filosofien, ty de ha alla i grunden
en och samma metod att söka sanningen. Mitt påstående
är nu, att den metafysiska filosofien skiljer sig* från
naturvetenskapen väsentligen derutinnan, att den har en annan
metod.. Den naturvetenskapliga, fysiska eller objektiva
metoden är, påstår jag, väsentligen olik, motsatt den
metafysiska metoden. Om denna min tes visar sig sann, så är
den framstälda gåtan löst Vi behöfva då ej längre undra,
om metafysiken, i vetenskapens parlamenthus i minoritet af
en mot tusen, och särskildt boströmianismen, i miporitet af
en mot hundratusen, förblir obeaktad eller föraktad. Må
man nu först godhetsfullt skänka mig några ögonblick till
förberedelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
