Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - En antiqvarisk filosofi. Boströmianismen versus vetenskapen, af Klas Fâhræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det har blifvit med ratta sagdt, att all nyare tidens
vetenskap stammar från en stor man Descartes, som trädde
upp mot den herskande teologiska auktoritetsmetoden,
helgade tviflet inom vetenskapen och lade den gyllene regeln
ned: *Medgif inga andra satser än dem, hinlkas sanning
är så klar och tydlig, att dm ej kan betviflas.» Den regeln
är blifven till en hörnsten för allt vetande. Den förutan
vore vi ännu i vidskepelsens tidehvarf, och der den alltjemt
saknas, spöka spiritistiska andar, teologiska änglavingar,
mystiska hel bregdagörelser och andra rysligheter. Inom
vetenskapen är den regeln, om ej alltid praktiskt» så teorfetiskt
erkänd. Naturvetenskap och metafysik äro derom ense.
Nästa steg Descartes tog var hans bekanta sats: »jag
tänker, derför är jag». Öfversatt på boströmianskt
tungomål lyder den: »vara för oss = förnimmas af oss». Fastan
ofta för sin dunkelhets skull förlöjligad, ger dock denna sats
uttryck åt en erkänd sanning. Ty hvad vi först och sist
känna är vårt eget medvetande. »Hvad än verlden må vara»,
säger Huxley, «så är allt hvad vi derom kunna veta den
tafla medvetandet visar oss». Här också, anmärka vi, råder
mellan naturvetenskap och metafysik full enighet
Eftersom alltså vårt medvetande är källan till all vår
kunskap och eftersom man öfverenskommit att erkänna för
kunskap ingenting annat än det, som är så klart och
tydligt, att det ej kan betviflas, så kommer frågan, htir man
skall afgöra, när källan är klar nog till bruk. Ty detta
inses ej alltid omedelbart Personer finnas visserligen, som
anse sig kunna döma om t ex. apteorien liksom efter smak
— den smakar bra, alltså sann — illa, alltså falsk. Slik
undersökning har sant nog den fördelen att vara beqväm,
men ledsamt nog leder den till osäkra resultat Smakprofvet
förkastas defrför af vetenskapen, som fordrar, att medvetandet
i svårare fall skall afprofvas enligt vissa allmänt godkända
metoder. Här träder nu skilnaden fram mellau
naturvetenskap och r 1 1 1 röfvar enligt metoder, men
och pröfvat, har profvet aldrig utfallit lika och kommer
aldrig så göra heller.
Låt oss se närmare till. Men först några
utomordentligt fa ord om medvetandets indelning. Våra
medvetenbets-yttringar eller förnimmelser äro af två slag —
sinnesförnimmelser och tankar. Allt som ses, höres, luktas, smakas,
metoderna
derför, hur de nu pröfvat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
