- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
777

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - En antiqvarisk filosofi. Boströmianismen versus vetenskapen, af Klas Fâhræus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kännes och af muskelsinnet uppfattas är sinnesförnimmelse,
sensation; allt det öfriga är tanke.

Och s& äro vi redo för en diskussion om den rätta
metoden. Jag har påstått, att det finnes två väsentligen
olika metoder: den fysiska, som växt upp ur den hvardagliga,
och den metafysiska. Skilnaden mellan dessa två torde, till
en början, bäst klargöras genom ett exempelr ju trivialare
dess bättre. Man tillskrifver en boströmiansk lärare följande
resonmang: >Folk slå knut på näsduk för att säkrare minnas;

* men det är dumt; ty då ha de först att minnas knuten, och
sedan, hvad knuten betydde, det är två ting i stället för ett»
Gent emot sanningen af denna historia ställer jag mig nu*
gerna som tviflare, men det hör mindre hit Förfaringssättet
är typiskt Ej derför, att boströmianen resonnerat fel, det är
ingalunda typiskt; utan derför, att han litat på sitt
resonmang utan att nnderkasta det kontroll af fakta, af sinnena.
Eller ock har han verkligen kontrollerat, men förkastat
sinnenas utslag; liknande dervid, enligt Spencer, skolgossen, som,
oaktadt han vid pröfning finner lösningen af sitt problem
falsk, likväl envist vidhåller, att den är riktig — läraren må
nu anse honom för oförskämd eller dum.
Naturvetenskapsmannen deremot fordrar, att hvaije förståndets akt skall
granskas af sinnena; om sinnena döma den falsk, så är och
blir den falsk, ty högre domstol gifves icke. Vi kunna
tänka oss en naturvetenskapsman, eller hvem som helst för
resten med sundt förstånd, vederlägga boströmianen ungefär så
här. »Jag har sjelf ofta pröfvat knuten och sett, att jag
påmint mig saker bättre så; jag har pröfvat så många gånger,
att jag ej rimligtvis kan tro, det mitt minne vid alla dessa
tillfallen varit bättre till följd af slump; jag har ock hört, att
flera trovärdiga personer gjort samma erfarenhet; till sist
strider denna erfarenhet på intet sätt mot hittills kända
naturlagar och fakta; om pi derför, herr boströmian,
resonne-rar aldrig så, tror jag dock förr på hvad jag sett än på ert
resonmang. Och vill ni nu ha knnten löst, så kan jag göra
det för er också, ty jag, bästa boströmian, rättar mina
förklaringar efter fakta och ej, som ni, fakta efter förklaringar.
Förklaringen är ...» Här afbryter jag. Att fortsätta skulle
varit en förolämpning mot läsarens skarpsinne och en »synd
mot den Heliga Ande».

Om exemplet varit lyckligt vald t, skall man nu se så väl
likheten som olikheten mellan metafysikerns och fysikerns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:31:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0779.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free