Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Luthersk papism. Med anledning af prestmötet i Vesterås. Af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luthersk papism.
Med anledning af prestmötet i Vesterås den 20 juni—
1 juli 1886.
Yrkandet på individens obetingade underkastelse under
det religiösa samfundet med den lära och kult, detta i sin
historiska utveckling erhållit, utgör papismens väsende i
motsats till protestantismen, som endast vill, att han skall
underkasta sig den sanning, han på ett inre och andligt sätt — på
den personliga lifserfarenhetens och öfvertygelsens väg —
till-egnat sig. Har man fått syn på denna åtskilnad och behåller
man den stadigt i sigte, kan man icke undgå att se, att det
finnes mycken papism äfven inom den evangelisk-lutherska
kyrkan och särskildt i Sverige, och att denna papism här och
der antagit sådana dimensioner, att den nästan hotar att växa
protestantismen öfver hufvudet. Vi behöfva icke söka långt
för att finna exempel härpå. Här vilja vi särskildt fästa
uppmärksamheten på det i denna sommar hållna prestmötet i
Vesterås.
I sin på andra mötesdagen upplästa embetsberättelse om
det kyrkliga tillståndet inom stiftet erinrade biskop Billing om,
att tvåhundra år förflutit sedan Sverige fick sin kyrkolag, och
anmärkte, att hvarje svenskt hjerta borde tacka Gud för denna
lag i betraktande af den sant kristliga, på en gång barnsliga
och manliga tro, om hvilken den vitnade, och som satt sin
pregel på alla dess paragrafer, samt att dess
tvåhundraårs-jubileum borde för de svenska församlingarna vara en maning
att ransaka sig sjelfva och se till, om de ännu egde denna
tro. Ja kyrkan, fortfor han, är nu densamma som då; hennes
tro är densamma. Men visserligen skulle det sjuttonde
århundradets kyrklige styresmän, om de nu komme igen och
finge se de förändringar, hvilka egt rum, häpna öfver de
krafters inflytande, som släpptes lösa hundra år efter utgifvandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
