Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Kan sparsamhet rädda den stora massan? af Atterdag Wermelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan ock en rättslig titel till erhållande af en andel i
oit-dras arbete. Det är då klart, att individernas strafvanden
att förvärfva sig dylika rättsanspråk på hvarandra —
hvilket just var meningen, när de togo sig for att spara ihop
till ett kapital — måste — om de lyckas lika for alla —
fullkomligt neutralisera hvarandra. Om Ni står midt i en
folkhop, kan det visserligen lyckas Er att höja Er upp pi
de öfriges axlar, så att Ni kommer ett par fot från marken;
men om det uppstode en allmän sträfvan i hopen att höja
sig upp på hvarandras axlar, skulle väl hela massan
der-igenom kunna lyfta sig en enda tum från marken? Svaras
det nej härpå, skall man icke sedan komma och predika
för folket, att alla och en hvar kunna genom sparsambet
skaffa sig ett kapital. Att tala till den stora massan om
sparsamhet såsom kapitalbildande är ett hån. Sparsamhetea
kan i detta syfte blott tjena ett fatal kapitalistfrön, ty deo
liknar ett handtverk, som kan drifvas med fördel endast sä
länge konkurrensen inom det samma ej blir for stor.
Jag talade nyss om ett samhällsskick, der hvar och en
egde en samlad skatt, en konsumtionsfond, hvilken
visserligen ej kunde i likhet med ett kapital fbrvärda sig, meo
som dock vore något att ösa ur. »Förvärda» låter
främmande på vårt svenska språk, men det kommer sig Mott
deraf, att vi ännu ej ega någon nationalekonomi (endast
professorer deri). Betydelsen af* ordet är mycket enkel: att
kapitalet »förvärdar sig» uttrycker blott, att det eger
förmågan att utan att uttömmas tid efter annan lem na en
re-veny, såsom ränta, kapitalvinst o. dyl. Kapitalet liknar
en brunn, ur hvilken man kan ösa ideligen utan att den
sinar.
Om sparsamhetsifrarne åtminstone kunde åstadkomma
ett samhälle, der hvar och en egde en konsumtionsfond!
Detta borde de kunna, ty de äro ju i besittning af en sa
probat metod till »ackumulation».
Och i sjelfva verket, de kunna det Om
sparsamhetsifrarne lyckades genomdrifva tillämpningen af sina teorier,
skulle vi få ett dylikt samhälle; men tyvärr! — resultatet
blefve ändå inte mycket att hurra för. Detta samhälle, der
hvar och en egde en samlad »skatt», borde vara rikt som
ett Golkonda, och likväl skulle folk dö af svält der, dö
som flugor lika ohjelpligt, som om de ej hade något annat
än ädelstenar att tugga på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
