Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Demokratiens utveckling i Europa, af Emilio Castelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
Ttalien, öfvertygadt om nödvändigheten af att anförtro detta verk
åt en monarkisk makt tillräckligt stark att bjuda diplomaternas
intriger spetsen och att vinna seger i ett öppet krig, utkorade
detta land konungen af Preussen, det mest inbitet tyska af alla
tyska områden, på hvars tron reformationen representerades af
kurfursten af Brandenburg och filosofien af Fredrik den store.
Men emedan de germaniska raserna, ehuru mera individuella, äro
mindre demokratiskt anlagda än de romanska raserna, så antog
det nationella partiet i Tyskland olyckligtvis den kejserliga rege-
ringsformen i motsats till Italiens nationella parti, som antog en
progressiv parlamentarisk form. Sådan är demokratiens ställning
i Europa — den demokrati, som herskar i alla dess stater, mer
eller mindre ren eller blandad med den eller den institutionen,
främmande för dess natur och traditioner, med undantag likväli
två stater, Ryssland och Turkiet.
Inom mindre än ett århundrade hafva vi gått framåt från
absolutismen, som förnekade nationens suveränitet, till blandade
demokratier, hvilka medgifva en viss grad af nationella rättig-
heter och medborgarne en mer eller mindre vidsträckt eller in-
skränkt delaktighet i regeringen. Om inom mindre än ett år-
hundrade våra politiska former hafva utvecklats från rena monar-
kier till blandade demokratier, så skola vi inom mindre än ett
nytt århundrade öfvergå från blandade till rena demokratier. En
kedja af revolutioner, sammanlänkade såsom uttänkta af en enda
intelligens och utförda af en enda vilja, förklarar denna gradvis
försiggående utveckling, som har haft till mål att afsätta feodalis-
men, teokratien och monarkien för att öfver deras vidunderliga
ruiner i rikaste mått finna sina rättigheter.
Hvarje stor period af historien, som tillryggalagts af civili-
sationen, har frigiort någon mensklig förmåga eller makt. Lot-
sarnes och sjöfarandenas upptäckter i Amerika och Asien fri-
gjorde, så att säga, naturen, sprängde de gamla institutionernas
trånga gränser och öppnade okända land för de nya idéernas ut-
säde. Liksom forskningen vidgade horisonten och omdanade na-
turen, som är det organiska vilkoret för anden, så gaf äfven
renässansen nytt lif åt känslorna och fantasien d. v. s. vår andes
rent estetiska egenskaper. Reformationen i sin ordning frigjorde
menniskans moraliska förmögenheter, framför allt samvetet. Tätt
i spåren af samvetets frigörelse, som skapade hvarje själ till ett
tempel, följde filosofiens triumf, som bannlyste de skolastiska
formlerna och frigjorde förnuftet, den förnämsta af alla menni-
skans förmögenheter och i sanningen öfvermensklig eller gudom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
