Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Minnesruna öfver statsrådet F. F. Carlson, af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3360
se till, hurt det kommer ätt taga sig utr, vår mer än en
gäng lösensordet, och man beklagade, att påbudet utfär-
dådes mindre som resultat af en vunnen erfarenhet än som
ett medel att vinna erfarenhet! Det låg något nervöst och
osäkert, ibland rent af godtyckligt, i det ideliga »experi:
menterandet», hvarigenom skolarbetets jämnhet ej synner-
ligen främjades. Att det välmenande arbetet döck burit
sina goda frukter, ligger i öppen dag och behöfver ej fram-
hållas. Det experimenterande reglementerandet hade väl ock
sin ursäkt i det oklarhetstillstånd, som följde af det syste-
matiskt vidtagna kompromissväsendet. På en kompromiss
mellan realbildningen och den af Carlson varmt omhuldade
latinklassiciteten hvilade till ej ringa del läroverkens under-
visningsplan; på liknande kompromissfot stodo och står
ännu i folkskolan det >»verldsliga» vetandet till religions-
undervisningen och inom den sistnämnda likaledes den
för nattvardsskolan förberedande katekesläsningen till mera
för lifvet fruktbärande meddelande af religionens läror.
s
Om än sålunda utgångspunkten blef något oklart fattad,
hoppades dock Carlson med orubblig optimism, att utveck-
lingen af sig sjelf eller med vederbörliga påstötningar skulle
på ett eller åannat sätt leta sig fram till ett godt mål.
Carlsons förhållande till presterskapet var icke oblan-
dadt. godt; man kan säga, att både förtjensterna och bri-
sterna i hans system väckte ståndets misshag. Biskoparne
tröstade sig väl i allmänhet öfver ecklesiastikdepartemen-
tets. nagot hänsynslösa, men .— det måste. erkännas ia
välbehöfliga inblandning i läroverksinspektionen, hvilken
egentligen ålåg »eforerna», men af dem med föga efter-
tryck öfvats. Större var presterskapets missnöje med:de
liberala ansatser, huru svaga de än voro, hvilka framträdde
vid organisationen af folkskolan, helst som äfven denna
genom en af regeringen ordnad inspektion i någon, om
än ringa, mon lösgjordes från kyrkan; härutinnan under:
stöddes presterskapet, åtminstone på landsbygden af för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
