- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1887 /
412

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - »Den tiden jag arbetade på värkstad», af Karl af Geijerstam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som kunna förefalla den i konsten oinvigde underliga, men
hvilka äro ganska betecknande; så t. ex. »Så! — Nu
kommer vi», åh—åh—åh — bättre kan vi — åh—h—h ta’
i bättre så» o. s. v.

Arbetarna på uppsättningsvärkstaden äro delade på
flere lag, hvart och ett bestående af omkring tio till tolf
arbetere, af hvilka en särskildt skicklig och kunnig är
förman. Hvarje maskin, som kommer in, emottages af ett
visst bestämdt arbetslag; ett sådant kunde vid denna i fråga
varande värkstad hafva flere stundom ända till tre maskiner
under arbete. Det första man hade att göra, då ett
lokomotiv kom in, var att taga sönder det. Detta var icke
något delikat arbete, men det var lätt och alltid mycket
muntert. Jag kan icke förklara hvarför, men jag såg sällan
arbetarna så muntra som då ett nytt lokomotiv kom in.
Vid första ögonkastet bestämde man, om det var tyskt eller
engelskt. Under den engelska rubriken gingo också de
svenska lokomotiven, emedan de voro bygda efter engelsk
modell. Man tänkte på olika arbeten som kunde förestå,
hoppades erhålla något af de behagligare o. s. v. Som jag
nämde, var det icke ett fint arbete att taga sönder ett
lokomotiv. Hvilken blandning olja, talg och dam riktigt
ljufligt hopknådade utgör, det kan ingen göra sig en
föreställning om, som icke tagit deri. Man blef så hjälplöst
tumstjockt smutsig, att det öfvergår all beskrifning. Denna slags
smuts kunde ingen undgå. Dock fans det en värre, och
för den var det endast några få, som råkade ut. I
framändan af hvarje lokomotiv har säkert hvarje uppmärksam
iakttagare varseblifvit en stor rund, sköldformig lucka;
innanför denna utmynna de tuber, som gå tvärt igenom
ångpannan, och genom hvilka röken drager ut i skorstenen. Straxt
innanför luckan nedanför skorstenen finnes ett litet rum, så
stort, att en människa godt kan komma in; detta rum kallas
rökskåpet. Där finnas åtskilliga rör, som skola lossas, och
dessutom är det vid en reparation alltid åtskilligt annat
arbete att utföra därstädes. Hvilka som skola utföra detta
arbete, afgöres genom lottning. Jag kan icke beskrifva den
godlynta munterhet som röjdes hos alla lagets arbetare, då
den ene af de två olycklige vid ett tillfälle blef jag. Man
hade förut erbjudit mig att icke deltaga i lottningen, hvilket
anbud jag naturligen afslog. Man må icke föreställa sig,
att dessa arbetare gladde sig öfver, att jag, en herreman,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:31:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1887/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free