Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Slitningar. Realistisk skildring ur lifvet af Emilie Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
710
— Är det detsamma i hvilken ända man börjar?»
— Ja. Hvar och en måste reformera. Jag skall börja
med dig, om du tar itu med samhället.> — Och hon smålog
ömt mot honom.
Han kliade sig i hufvudet och sade efter en paus:
— »Det är omöjligt, snälla Hedvig; jag duger inte till det.»
— »Du trodde för ett år sedan att du gjorde det.»
— »Jag misstog mig.»
— VAtt missta sig är fegt. Har du ej läst, att den starke
mannen är den, som funnit sig sjelf, som satt sig i lifvet, som
pejlat sin själ och vet om den är grund eller djup. , Hur kunde
du då lofva så mycket?!»
— »Ack, kära Hedvig, du talade så grant då! Och som
jag inte begrep ett ord, tog jag för gifvet, att du hade alldeles
rätt 1 alltsammans — —
— »Sedan dess är du så förändrad, att en afgrund skiljer
oss. Hvarför: kom” du: tillbakav till migii aftor:” Du förstår
väl att från och med denna stund upphör hvarje tanke på någon
lifsgemenskap mellan oss.»
— Är detta ditt sista ord?»
— »Mitt sista! Hädanefter vill jag inviga hela mitt lif åt
den höga lifsgerning, som du skjuter ifrån dig.»
— »Hvad tänker du ta dig till? Tänk dig noga före, Hed-
vig, så att du inte ångrar dig se’n! Det är nog inte så roligt
att bli en gammal nucka.»
— »Jag behöfver intet utom mitt stora mål. Jag skall
reformera.» |
— »Skall du bli författarinna? eller hålla föredrag?»
— »Båda delarne. Jag vill i morgon dag börja mitt värf.»
— »På hvad sätt?»
-— »Jag vill under frukostlofvet läsa upp en proklamation
till alla sanna qvinnor. Ty det är på qvinnan som saken först
och sist hvilar. Först må vi höja henne; och sedan — — —
— »Låt qvinnan vara, Hedvig», afbröt han. -— »Hon är
bra som hon är.»
Hedvig bleknade.
— »Jag ser nu hur det är», sade hon. >»Jag anar hvem
som vändt ditt sinne ifrån mig. — Det är Elsa, hon med’ de
tuschade ögonbrynen och de trånga skorna! hon som är så snörd
att hon knappt kan andas! En flicka som vid fylda tolf år inte
lefver för annat än dans, kurtis och toaletter. — En barnunge!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
