Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Rose och Fadette, af J. H. Hooijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rose och Fadette.
Af
J. H. Hooijer.
Från holländskan
af
JF: Granlund.
(Forts. från föreg. häfte.)
Och nu har den goda madame Friquet fått sig upp-
dragen rolen af duenna. Att hålla ett vaksamt öga på ett
par lyckliga älskande, så att de hålla sig inom de af kon-
venansen föreskrifna gränserna af förtrolighet — i detta fall
torde bruket hafva påtvingat ett par unga tu en obehag-
ligare faclheuse troisicme än madame visade sig vara. För-
öfrigt behöfde Rose ej någon sådan uppsigt. Hvarken någon
ingénue eller någon lättsinnig flicka, förstod hon rätt väl
att skaffa aktning för sin person mycket bättre än mången
i ett kloster fromt uppfostrad ung dam. Detta hindrade
emellertid icke att formerna måste iakttagas. Att handla
annorlunda syntes madame böra beröfva en hederlig flicka
den aktning, som:i hvarje stånd är hennes bästa prydnad.
Innerligt gladde hon sig i sitt goda hjerta åt sina båda
skyddslingars lycka. Hvilka tankar gingo icke fram och åter
i den driftiga, verksamma qvinnans hufvud! Hvad hon sam-
lade och sparade för de båda af hvad som blef öfver hennes
knappa förtjenst! Om under ett mödosamt, sorgligt, af för-
tretligheter förbittradt lif en menniska någonsin bemödade
sig om att förskaffa andra, hvad hon. sjelf måste umbära,
och förlitande sig på en bekant paradox, att det bästa läke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>