Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Huru Jenny Lind blef »Nordens näktergal» af Frithiof Cronhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
959
ljudlig applåd de få takter hon hade att sjunga. Ingen är i stånd
att skildra den unga flickans förskräckelse och förvåning, när den
gladt öfverraskade Berg förklarade att hon nu skulle få sjunga
Agatha i »Friskytten». Och «så skedde några månader deref-
ter. Mamsell Widerberg och fru Enbom voro för tillfället otjenst-
bara, den sednare i följd af sjukdom, och lyriska scenen stod
derigenom redlös. Den beramade Friskyttsrepresentationen på-
skyndades derför och stod annonserad till d. 7 mars (1838).
Redan vid generalrepetitionen — föregående repetitioner ansåg
Berg icke vara behöfliga — väckte debutanten en sådan för-
våning och ett så lifligt intryck att samtlige orkestermedlemmar
förtjuste lade ned sina instrumenter för att applådera. Berg,
som under dessa dagar varit ett föremål för teaterfolkets ironiska
leenden och tillgjorda beklaganden öfver det befarade fiascot.
kände sig öfverlycklig och omfamnade sin elev under utropet:
»Nu, Jenny, kunna vi vara lugna för morgondagen!»
Ryktet om den unga sångerskans succds hade spridt sig
och gjorde att man med stor nyfikenhet motsåg sjelfva repre-
sentationen. Denna rättfärdigade ock i rikaste mått de ny-
väckta förhoppningarne.
Publiken kände instinktlikt att den här hade framför sig
ett musikaliskt snille som första gången uppenbarade sig för
verlden. Man anmärkte visserligen en viss ojemnhet i röstens
mellanregister och en ännu långt ifrån fulländad konstnärsutbild-
ning, men detta ersattes till fullo genom det snillrika i upp-
fattningen, det ädla varma i det musikaliska föredraget. Det
fans knapt någon af åhörarne som icke kände sig besegrad. I
de festes ögon glänste tårar af rörelse och förtjusning. .. Den
talangfulla sångerskan uppnådde sedermera en ojemförligt högre
grad af konstnärlig fullkomning och firade ojemförligt mera ly-
sande triumfer, men sällan, om någonsin, trängde hon djupare
in i sina åhörares hjertan — efter hvad fleres omdömen för-
säkra. Också var Agathas rol särdeles: väl egnad att i den
mest sympatiska dager framställa de egenskaper som utgjorde
grundkarakteren i hennes konstnärsnatur: en mild känsla, jung-
frulig renhet och en skär poesi.
Dagen efter denna betydelsefulla representation samlades
teaterns sångelever som vanligt kl. 8 på morgonen i sångrum-
met i operahusets hörn, rummet vid Gustaf Adolfs torg och
Arsenalsgatan. Då alla eleverna voro komna, bland dem gårda-
gens Agatha, steg Berg fram och satte en vacker juvelring på
Jennys finger. Då utbrast ett bifall som ingen af de närva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
