Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Huru Jenny Lind blef »Nordens näktergal» af Frithiof Cronhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
960
rande kunde återhålla. ’ Då känslorna något lugnat sig. utro-
pade Berg:
»Du var i går hela tiden förtjusande Jenny, men hur du
gick vid »Nu blänker månens silfverskatt> det kan jag knappast
tala om ... du gick som en ”lagårdspiga! Kom och gå nu hit
fram, så skall du få se, huru du skulle gå!
Berg tog några steg mot dörren.
Han väntade. Hon rörde sig ej. Han väntade ännu. Hon kom
icke. Han ropade: »Kom hit, Jenny!» Hon gick ej från stället.
Berg, het som cn italienare, blef högljudd. Eleverna blefvo
förskräckta.
r. omfattade
en DAIOr HT
gs fött
Plötsligt kastade sig Jenny Lind till Ber G
hans knän och utropande under konvulsivisk grå
Berg vill jag göra allt, men gå vill jag icke!»
Och hon gjorde det icke heller.
Jenny Lind brukade ofta med verklig pietet tala om Webers
Agatha som lade grunden till hennes framtida lycka. Från
denna dag var hennes lif snart sagdt en kedja af triumfer.
Gamla »Friskytten» lockade nu det ena fulla huset efter det
andra. »Hela Stockholm» måste gå och höra Jenny Lind.
J. M. Rosén skref till hennes ära en romans, kallad »Helsning
från Webers skugga till Jenny Lind», som naturligtvis sjöngs
öfverallt. |
»’Tror du ej att från min himmel
Jag de sköna ljuden hör,
’Englars här från jordens hvimmel,
Sängens ande till mig för.»
heter det bland annat deri.
Jenny Lind uppträdde nu i de förnämsta partier, hon sjöng
opera efter opera, och under det man icke ville höra någon
annan än Jenny Lind, kämpade hon och hennes lärare med
oböjligheten i hennes röst. Hvem som sedermera beundrade
hennes koloratur skulle väl trott att hon en gång behöft outsäg-
lig möda för att aftvinga sin röst en -mordent? Hennes toner,
ehuru rena och klara, saknade derjemte elasticitet... Men detta
afskräckte henne icke. Hon arbetade på sitt röstorgan ihärdigt,
som bildhuggaren formade stenen. Heder åt den lärare som
troget bistod henne att öfvervinna allt som kunde ställa sig
emot hennes sträfvan till målet!
Redan några veckor efter sin Friskyttsdebut framträdde
vår sångerska med en ny större uppgift: titelrolen i Herolds opera
»Marie eller Bröllopsfesten», som hon utförde med en känsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
