Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Från parkett, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1001
drif. Det är hållet i den vanliga lustspelsstilen med både dess van-
a fel och förtjenster. MSärskildt eger det en viss tillämp-
ighet för dagen, då å ena sidan jordegare och å den andra husegare
gerna fylla luften med sina jeremiader, men säkerligen skulle
finna det vara opassande kink, om de, som icke höra till den
egande klassen, skulle uppstämma samma låt. Spelet gick gan-
ska ledigt och hurtigt på hrr Warbergs, Nilssons, Falcks, Lund-
bergs och fruarna Gardts, Littmarks och Tegnérs samt fröknarna
Eklunds och Tunés händer. Men särskild förtjenst: inlades af
fru Stenfelt och hr Ranft. Deremot har jag mycket svårt att
uppskatta något annat komiskt hos hr Gardt än — hans peruk.
När Vasateatern den 3 oktober öppnade sina portar, visade
det sig, att hr Kloed och Griänder och fröken Anna Pettersson för-
stått samla en trupp, som med dem i spetsen egde i allmänhet
goda förutsättningar för att väl och med framgång fylla de upp-
gifter, man satt sig före. Å annat ställe i denna tidskrift och
från mera kompetent håll finner man de loford, fröken Petters-
sons briljanta sång och spel och apparition 1 invigningspjesens
hufvudroll måste framkalla, hvadan jag har att inskränka mig
till att nämna att det i rent dramatiskt hänseende var en ypper-
lig prestation. Den framgång, teatern gjort sig räkning på med
»Amor gengångare», blef dock icke så stor som väntadt var och
det lär väl icke kunna förnekas, att detta missöde till en viss
del berodde på att pjesen liksom tyngdes ned deraf att den unga
kvinliga hufvudrollen måst anförtros åt fru Gränder. Det vare
härmed ingalunda min mening att på minsta sätt underkänna
fru Gränders utmärkta sång, som gör henne sjelfskrifven till en
hedersplats i konsertsalongen och må så vara äfven å opera-
scenen, men en operett har större pretentioner på ett lifligt och
raskt spel än hvad hon kan prestera; särskildt lämpar sig icke
hennes »Skabelon» för en ung flicka. Det vore då stor skada,
om detta företag skulle i någon måtto komma att lida ekonomiskt
obehag af samma orsak som ett visst annat företag å annan ort,
der den totala frånvaron af all illusion af helt naturliga skäl i
icke ringa grad visar sig förta intrycket af den goda konstnärsbe-
gåfningen. Teaterns första dramatiska program hade delvis förtjent
ett vida bättre öde än det fick. Förpjesen var ett svenskt origi-
nal, »Hn tidningsanka», tämligen obetydligt, men i alla händel-
ser värdt ett bättre spel än’ det fick, särskildt genom den drama-
tiske direktörens eget förvållande. Det ser verkligen ut, som
om: direktörskapet skulle altför mycket distrahera den förut så
förtjenstfulle artisten, ty hr Gränder har då hittills i alla sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
