Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hur man bedömmer konst, när man är »Ignotus»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
alla dennes detaljanmärkningar; — så t. ex. yttrade denne att
flickan på Wallanders tafla >En påtår» var »som skuren i trä»,
medan Ignotus fann att hon »ser ut att vara gjord af papp»
och jag såg till min ledsnad att han (liksom andra före och
efter honom) dömt mera efter konstnärsnammen än efter konst-
verkens inre värde och att han från sin juste-milieu-ståndpunkt
allt igenom undvek att uttala sin uppfattning af hvad man har
rätt och skäl att fordra af konsten, utan på gammalt (godt?)
manér nöjde sig med att kåsera (öfverlägset ehuru ovigt) om mer
eller mindre angenäma motiv och mer och mindre med hans
egna åsigter om penselföringen öfverensstämmande behandling af
palettens färger.
Ofrivilligt fick jag flera gånger under genomläsningen af
Ignoti uppsats i mitt minne ett stycke ur den lilla genomqvicka
broschyren: »Anvisning att på 60 minuter blifva konstkännarev.
Stycket lyder sålunda:
»Konsten att blifva kännare grundar sig på kunskapen om
konst- och facktermer. Till deras användande fordras icke så
mycket förstånd som för det första: sjelfförtroende och för det
andra: kallblodighet. En kännare får aldrig tvifla, aldrig rodna
eller blifva förlägen, aldrig inlåta sig i långa debatter. Angripes
han af en konsthistoriker, så ställer han sig på målarens prak-
tiska ståndpunkt, men deremot på konstforskarens, om han an-
falles af en målare, — —
Särdeles önskvärd är qvickhet; den som deri är hemmastadd,
behöfver icke ens lära sig denna ordbok utantill, om han blott
eger de förutnämda kännareegenskaperna.»
Antingen Ignotus läst denna bok eller ej, så har han med
eller mot sin vilja följt dess råd.
Hvarför jag särskildt yttrar mig om Ignoti uppsats och
ingen annans, är just derför ’att den var skrifven, ej för en
daglig tidning, i den brådska som väl kan ursäkta ett eller annat
förhastadt yttrande af en referent, utan i en tidskrift, hvars
häften äro ämnade att inbindas och bli stående i biblioteken,
således skrifven med anspråk.
)
Ignotus börjar med att uttrycka sin fägnad öfver det när-
mande han spårat emellan de båda partierna i deras konstnärliga
arbete. Skarpast finner han detta närmande uttryckt i skulp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
