Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Musikalisk revy af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IS
på Nya (Trassliga härfvor, Oxtorgsgatan, Käpphästen), på Södra
(hr Hedbergs pjeser), på Vasa (En tidningsanka, Tre vigde upp),
på Folkteatern, på Kungsholms- och ej ens på hr Adackers
franskkling fldö: »scen» fattas det tysk lust! — Och fransk operett
ifrån Albert Grisart t på Stora till Offenbach med sälls ag på Södra,
Nya, Vasa-teatrarne!
Och ges. någon gång en stor opera, då misslyckas de franska
operettsångarne, och ges någon gång för skams skull en stor
tragedi, så misslyckas de tyska lu ER
»Det är bara bosch», säger den stora allmänheten. »Tacka
vill jag de stora namnen Kneisel och Offenbach och Blumen-
thal och Hervé!»
Och hvad värre är, det är under nuvarande förhållanden
både naturligt och förlåtligt att allmänheten så tänker. Det
måste man medgifva. |
Men detta medgifvande är — i stort sedt — den skarpaste
och eftertryckligaste förebråelse man gerna kan göra den eller
dem, »som magt. ha i vädret».
Ty någon skall väl ha magt att afstyra ofoget, att hejda
teatersvindeln, att sluta konstförnedringen.
Eller skulle konsten "stå rättslös inom vårt samhälle?
Skall konsten ta slut? Eller skall teaterraseriet?
Antingen -— eller. Något tredje gifves icke.
Det ena för med sig smakens depravation, moralens förfall,
dramaturgernas urartande, men — histrionslöddrets uppblomstring.
Det andra för med sig en och annan »scens» eller histrions
fall — men allt det öfrigas uppblomstring.
Välj, o menniska!
Men hur som helst — det är en sak, som måste ta ett slut.”
Båda afdelningarna i ofvannämda lilla ouverture torde ha
varit orsaker till en del af vår musikpubliks mindre gynnsamma
omdömen om Don Juansjubiléet. Först den gamla goda tiden,
som visserligen bjöd på Du Puys, Sellströms, Wallins, Arlbergs,
Willmans Don Juan, men också på hr Ginthers, som i intet
afseende lär ha varit mer heroisk än hr Lindens. Och på Jenny
+ Volontaire har benäget lofvat oss att i en uppsats om »Häxans»
fall och »Askungens» framgång särskildt taga i betraktande det sätt, hvarpå
hr Willman uppfyller sina förpligtelser att uppföra skådespel å K. Stora
Teatern. Red:s anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
