Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Musikalisk revy af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Linds Donna Anna och Charlotta Strandbergs Zerlina, men också
på fru Enboms Anna, fröken Jacobssons Elvira, fröken Fickers
Zerlina och annat mer som: ej lär ha varit så häpnadsvärdt.
Hade Östberg-Elvira, Anna-Riego, HEdling-Zerlina uppträdt för
50, :60 år sedan, hvem vet om de ej nu voro »saknade, oersatta,
ojemförliga» lika så väl som fru Sevelin, systrarne Wiässelins,
Ebeling, Fundin, Ficker, lilla Torslow m. m.
Ja, hvem vet? Hvem vet om ej någon (om 30 eller 40 år)
ammal teaterkund «i sina »memoires et souvenirs> med hän-
förelse talar om »sångaren Brödermanns kristallklara haut-contre,
sångaren Strandbergs beundransvärda plastik, sångaren Rundbergs
smekande välljud, sångaren Håkansons sceniska abandon, sån-
gerskorna Javette, Wickmann i Selikas, Judinnans stora partier,
hvilka partier i och för sig endast visa hvilken utomordentlig
talang, som — — -—)» etc. etc.
Men utom »den gamla etc.» också »teatersvindeln». Det är
mycket prosaiskt och outsägligt lättfattligt:
J
Funnes ej så många teatrar i staden, skulle: operabiljett-
luckornas damer ha mindre tid att sticka och brodera och teaterns
kassör råd att utbetala större gage åt större konstnärer.
Hvadan Don Juan på svärdssidan skulle blifvit lika fram-
stående som på spinn-.
Utom Masetto var nu hela- sällskapet mer eller mindre ex-
ponenter på teatersvindelns dåliga verkningar.
Jag skulle ändock så hjertans gerna vilja göra undantag
för Leporello, som när hr Janzon ännu hade röst i strupen var
så : förträfflig. Gud bevare oss emellertid att någon annan af
k. teaterns nuvarande sångare får rolen. Ty hr Janzons dra-
matik är förträfflig, hans Leporello är också en förträfflig aqvarell.
Men det skulle vara en oljefärgstafla. Dock bättre det förra än
ett putsadt och slickadt salongsmåleri å la Ekvall. Hr John
Örtengren förstår mig nog.
Och don Ottavio! Nåja, hr Brödermann sjöng den rolen
härom året, så man var litet förberedd och det kunde också
tarfvas, när hr Strandberg skulle sköta partiet. Icke väntade
man sig någon scenisk »rusning» af hr 9. som don Ottavio, men
jag tvekar ej ändå att säga, att hr S. som O: var — häpnads-
väckande.
Han är formligen beundransvärd, hr Strandberg. Ty är
det icke beundransvärdt att kunna stå och sofva, när den nu-
varande Donna Anna: så patetiskt håller sina recitativ och arior
för honom. Det är ju i Herrans namn icke syster Anna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
