Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Musikalisk revy af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
En spirituell Don Juan sjunger denna serenad med förnämt
affekterad sehtimentalitet (märk de öfverdrifvet granna italienska
orden) med ett segervant, lindrigt amoroso, insvept i en halft
gäckande omklädnad af elegant nonchalance.
Festarian bör sjungas med hårfina, blixtsnabbt skiftande
nyanser med ferm och tydlig artikulation (väl afpassad respira-
tion) och öfver alltsammans en gloria af hejdlös npjutningslyst-
nad, af anakreontisk glöd och rusande lefnadsfröjd.
Om "jag säger att hr Linden talade ut orden ordentligt i
denna aria, så är det nämdt hvari han lyckades.
Hr Forsténs förtjusning i denna aria var visserligen mera
toreadorens än grändens, men det låg dock något spanskt deri,
under det hr Linden och de der vinerna — — —
Hr Lindens röst borde väl åtminstone ta sig bra ut i A:dur-
duon, skulle man tycka. Nåja, den klingar ju der också rätt
v
småtäckt, men det hela har en viss. artig förmakspregel. som
Sö Här. bs. eX-: |
»Min nådiga fröken täcktes ingen fruktan hysa a
mig den äran af vänligt besök på mitt slott, det ligger här helt
nära, väglaget är godt, så jag vågar tro att till och med till
tt göra
fots dit skulle kunna låta sig göra, om min nådiga också endast
ville göra sig det omaket för en timma blott» etc. etc.
Men i de bägge finalerna — ack! der kommer Gudi klagadt
hr Lindens Don Juan till korta och det till den grad, att rolen
blir nästan utplånad. Don Juan får en viss ynklig air af på
bar gerning ertappad skolpojke och Ottavio med damerna före-
faller som den vanartige pojkens målsman, en bekymrad fader
t. ex., nitiskt sekunderad af tvenne gråtande och bannande tan-
ter, i högsta grad sedligt uppskakade, föröfrigt kanske med-
lemmar af federationen eller midnattsmissionen och tacksamma
beundrarinnor af herr Personnes författarskap.
Det kan väl ej gerna fordras af kritiken att den skall er-
sätta teaterinstruktörens person och dermed gifva en sådan funk-
tionärs lön till vängåfva åt k. teaterdirektionen, som sin vana
trogen med dessa medel genast löper stad och engagerar ett eller
annat halft dussin medelmåttor.
Men nog är det svårt, när man sett utmärkta Don-Jwans-
framställningar och vet hur en sådan bör ta sig ut, att då stilla-
tigande åse prestationer af ifrågavarande art, eller också endast
taga munnen full af klander utan att få säga ett enda positivt
ord i saken, d. v. s. här agera en ropandes röst i öknen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
