Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - En kunglig sommarsaga af Cubicularius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
| L29
hvilken, liksom Stagnelius” Anima gjorde sig fri ur deminrgens
våld: och svingade sig upp mot ljuset, understundom höjer vin-
garna till flykt upp ur en jordkrypande demokrattidnings skumma
kamrar och som i »Minne af den 20 sept. 1881» strängat din
lyra och låtit din vältalighets kaskader strömma för att fira
en för både konungahus och folk ytterst kär och efterlängtad
tilldragelse, och sist Dig, som dold bakom ett ytterst blygsamt
märke 1 korrespondensens konstlösa form, liksom den blyga vio-
len, gömd i gräset, sprider till alla, hög som låg, sin ljufva doft,
älskar att till palats och koja bringa budskap om vårt älskade
konungahus” anslående vanor vid familjehärden, vare sig vid jul-
klappsutdelningen vid hemmets högtid eller vid det enkla frukost-
bordet å Rosendal, — Eder beder jag, tagen ej illa upp min
förmätenhet att gripa mig an med:ett ämne, hvilket det bort
tillkomma Eder att behandla. Fåfängt skulle jag inför Eder
söka skyla mitt armod. Jag skall aldrig glömma, att jag är
en arbetare ur den stora hopen och eger ingen snillebörd att
åberopa, ingen hederstitel att framhålla, och för mig har det
varit. en lika kär som dyrbar pligt att gå till. detta; oförgätliga
värf, först sedan jag så. vidt möjligt sökt rena min själ från
forna syndiga tankar och känslor genom en andäktig läsning af
de af Edra skrifter härutinnan, som stått mig till buds. ’ÖOch
det tillhör mig derjämte att erkänna, det jag i månget inträdes-
tal i den institution, hvarförutan nationens snille och smak skulle
falla för den vandalismens ragnarök, som. ferstädes hotar in-
bryta, funnit och lånat de mest passande tankar och uttryck
för att 1 synnerhet tolka den bäfvan jag erfar vid inträdet i
Eder fräjdade krets.
Redan våra aflägsnare förfäder insågo folkets behof att
understundom se sin konung ibland sig och bringa honom sin
hyllning. De satte derför in i sina lagar stadganden, som
gata. . Det behöfva icke vi. Hjer-
od
kallade konungen ut till eriks
tats oskrifna lag manar våra konungar, synnerligast den, som
för närvarande med glans och ära för spiran öfver Sveriges
land, att med ädel ringaktning för reslifvets mödor begagna de
tillfällen som erbjuda sig, för att låta befolkningen i de mest
skilda delar af riket se sin konung. . Det är dervid icke blott
de samhällsklasser, hvilka kunna genom enkla fester personligen
bringa monarken sin hyllning och derigenom med-honom träda i
Ur Dagens Krönika. VIII, 1. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>