Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - En filosofs svanesång. Tidsdikt i öfversättning af J. N. Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
ikerligen, på få undantag när, begått en orättvisa mot både
den tyske ästetikern och hans svenske bearbetare. Ej många torde
fullt uppskattat den kärlek till ämnet och den framställningens
örmåga, hvarmed prof. Ljunggren lyckats afvinna det ofta kan-
iga systemet dess vigtigaste innebörd. Och ännu färre äro nog
de, som insett, att bearbetaren nödgats, för utrymmets d. v. 8.
är förläggarens eller läsarens skull, utelemna mycket af de skarp-
inniga anmärkningar, de fängslande bilder, genom hvilka Vischer
sitt jätteverk förstått att fylla det torra filosofiska skelettet
ned ett lefvande innehåll.
Såsom ästetiker var dock Vischer äfven hos oss tämligen
allmänt känd till namnet, men det samma kan knappast sägas
om de öfriga riktningarna af hans verksamhet, må hända med
undantag endast för hans sträfvanden såsom reformator på dräg-
tens område och hans oförsöonliga strid mot det oskönt moderna.
Hur många hafva vetat, att han i en sällsam, harmonisk förening
egde tänkarens djupsinne och konstnärens rika inbillningskraft?
Eller att han lika varmt svärmade för det ideelt sköna, som han
skickligt gisslade tidens dårskaper? : Att han var på en gång
idealist och realist — bådadera i bästa mening? Att han var
en hängifven tolkare af Goethe, men skref en originell, satirisk
tredje del till »Faust»; att han vexelvis fördjupade sig i studiet
"de grekiske tr: agiske: skalderna och af teckningarna i »Fliegende
Blätter»:; att han sysselsatte sig med mensklighetens högsta frå-
gor, men nämndes såsom författare till en riksbekant positiv-
visa; att hans fosterländskhet icke hindrade honom att hålla
sträng räfst med: sitt: folks dårskaper, till dömes dess häjdlösa
Wagner-dyrkan om. m.?: Eller. att han ansåg det vara äfven
vetenskapsmannens pligt att lefva för sitt land och derför modigt
kastade sig midt in i 1848 års politiska strider, obekymrad om
revanche,: som icke uteblef? Att han var ungdomsvän
med David Strauss och började sin bana med teologiska studier
samt utpekades i en ortodox skandalroman, men i sina sista
stunder bad att blifva begrafven på en protestantisk kyrkogård?
Hos oss har Vischer blifvit minst känd i sin egenskap af
romanförfattare och skald. Det stötte kanske icke allt för många.
då korr Ule Te ANA onde ande för kort tid sedan ställde
så till, att Ny Tllustrerad Tidning råkade i sin. väl och varmt
skrifna Fina skning öfver Vischer benämna hans »Lyrische
Gänge» för — »Lyrische -Gänze»!
Bland Vischers efterlemnade papper har man funnit en dikt,
som han författat vid tanken på sin nära förestående bortgång
MD ugens krönika. VILL It 10
—A
a
ST
S
S
reaktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
