Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ett nytt system i fattigvården, af Kristian Winter-Hjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
vida en kanhända verkligt behöfvande bland de många ovär-
diga också får tillräcklig offentlig hjelp. De många, hvilka,
utan att vara behöfvande, ej skämmas för att tigga, talar jag
här: ej om,
Hur man än ställer sig till den svårlösta frågan, en sak
är dock obestridlig. Tviflet om man skall ge eller ej härrör
från en känsla af, att fattigvården, sådan den nu är organiserad
i de nordiska länderna, dels icke ser all verklig fattigdom,
dels äfven är oförmögen att i hvarje fall rättvist afväga hjel-
pens storlek. För en kollektiv fattigvårdsnämd är det lika
omöjligt som för hvarje annan enskild att noga bedöma den
hjelpsökandes värdighet att erhålla sådan. Distriktsföreståndare
återigen hafva alltför många fattiga att sköta; de kunna ej i
detalj öfvervaka, hur understödet användes eller hur pass det
räcker till.
Lika obestridligt är det, att’ om vi bättre stälda endast
kunde vara fullt tryggade, att inom vårt samhälle ingen enda
person behöfde springa till dörrarne och tigga, skulle vi med
glädje offra mera än slantarnes samlade belopp, då någon
fattigvårds-föreståndare till äfventyrs kom och sade: Ge mig
en summa; jag samlar till en fattig familj, hvilken jag officielt
endast kan säkra mot svält och nöd, men som med litet extra
hjelp kan komma på fötter igen. Från de mera fashionabla
insamlingarna, bazarerna och dylikt blefve nog tillräckligt öfrigt
äfven för den egentliga fattigvården, förutsatt att jag visste:
Föreståndaren är en aktad och hederlig man; han har ej större
distrikt än att han känner noga till de fattiga familjernas för-
hållanden, ja, han torde äfven känna ganska bra till de så-
kallade pauvres honteux inom sitt distrikt, dessa olyckliga,
hvilka äro för stolta att be om hjelp och derför ofta äro ut-
satta för de största umbäranden.
Med andra ord, visste vi endast, att organisationen af den
offentliga fattigvården gåfve full säkerhet att ingen enda person
inom vårt samhälle vore utsatt för verklig svält och nöd, skulle
vi ej endast utan knot betala våra utskylder, utan vi skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
