Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den nya Darwinbiografien, refererad af Helen Zimmern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjelfviska konsiderationer. När Lyell år 1856 uppmanade honom
att offentliggöra ett utdrag ur sin »Origin» och härigenom
försäkra sitt anspråk på prioritet, skrifver han: »Jag afskyr
egentligen idéen att skrifva för prioritet, likväl skulle jag
sannerligen blifva förargad om någon skulle offentliggöra mina
läror före mig.» År 1858 skickade Wallace honom sin
afhandling, och Darwin skrifver till Lyell angående den samma: —
»Jag har aldrig sett ett mera öfverraskande sammanträffande;
om Wallace hade mitt manuskriptutkast, skrifvet år 1842,
skulle han icke kunna gjort ett bättre kort utdrag. — —
Jag skall med ens skrifva och erbjuda att sända hans
afhandling till någon tidskrift. Hans vänner sir Charles Lyell
och sir J. Hooker gillade högeligen detta steg, förutsatt att
han icke lemnade allmänheten i okunnighet (såsom han var
särdeles böjd för att göra till förmån för Wallace) om den
uppsats han sjelf skrifvit rörande samma ämne. Sålunda
uppgifves förhållandet i ett som företal tjenande bref från dessa
vänner, hvilka efter många betänkligheter från Darwins sida
slutligen inlemnade Wallaces afhandling — till Linnéska
Sällskapet. Det är tillfredsställande att finna att samma
storsinthet karakteriserade Wallace, så att denna episod
befästade deras vänskap med ett ännu fastare band. Samma
storsinthet ledde Darwin att öppet erkänna ett fel, och om
ett af hans tidiga misstag säger han att det lärde honom
»att i veterskapen aldrig lita på uteslutningsprincipen». Här
hafva vi grundtonen till hans stora fördragsamhet och
försigtighet. Utgifvandet af »The Origin of Species» åstadkom
en verkan på verlden i stort, hvilken för Darwin var en
öfverraskning, ty han betraktade ämnen från en rent
naturalhistorisk ståndpunkt. Läsare skola i biografien finna mycket
intressant med afseende på Darwin’s stora verk. I ett bref
försvarar han sig på följande karakteristiska sätt: — »Jag
tillstår att jag ej kan se så tydligt som andra, och som jag
skulle önska att kunna göra, bevis på plan och godhet på
alla sidor om oss. Jag tycker att det finnes för mycket
elände i verlden. Jag kan icke öfvertyga mig att en allgod
och allsmäktig Gud skulle planmessigt skapat
ichneumoniderna just för det ändamålet att de skulle hemta sin näring
inom ollonborrarnas lefvande kroppar, eller katten för att
leka med råttan. Jag kan icke på något vis nöja mig med,
då jag betraktar detta underbara universum, och särskildt
den menskliga naturen, att draga den slutsatsen att allt är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
