Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Paul Bourget. En dekadensepoks novelldiktare af A. E—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
han försvagad genom ett stillasittande lif, skeptisk i alt sådant,
som rör moral och filosofi, utnött och blaserad af en njutning,
som lätt vinnes, och stärkt i sitt debauchelif af den moderna
literaturen. Viljan dödas omärkligt, slumpen afgör det hela,
menniskan blir en kastboll för hvarje tillfällighet, som möter,
och hon intalar sig snart, att man bör ursäkta och öfverse.
Slapp vis å vis sig sjelf blir hon slapp äfven mot andra, och
hon börjar att analysera, att forska efter en förklaringsgrund.
Småningom upptäcker hon, att felet icke är hennes. Veten-
skapen hjelper under med sina farliga teorier, och på ärftlighet,
temperament, omgifning och förhållanden skjuter hon hela skul-
den för sin inbillade ofrihet. Vetenskapen vill förklara, derige-
nom äfven ursäkta. Menniskan vill detsamma, och hon uppgifver
sin motståndskraft... Så blir hon ett offer för sitt nervösa tem-
perament, och resultatet af "hennes kamp är »ett oändligt med-
lidande». ”
Hvad hon icke har kunnat finna hvarken i tron eller för-
nuftet, finner hon, som Armand, i »la vertu de la charité», och
hon söker hela sin räddning i mysticismens religion, sin »prin-
cipe de salut» i »la religion de la souffrance humaine». — — —""
Samtidens literatur eger sin rot i denna viljesjukdom. Zola
har bygt sitt verk på »la névrose héréditaire»; Daudet gör sin
menniska till en lång följd af sensationer; Huysmans skrifver
romaner öfver »l’impuissance d’agir», och Maupassant gör det-
samma, ehuru vida mindre nervös. Och Bourget, hvad blir han
med sin moraliska anatomi, om ej en ny länk i kedjan af deka-
densepokens diktare? Hvem lyckas förklara, och äfven ursäkta
så, som han? Och hvem har illustrerat »la maladie du sigcle»
bättre? ; A. E—n.
+ Se i detta fall Armand de Querne’s själskamp i » Crime d amouwr».
+= Bourgets sista arbete, Mensonges, var icke utkommet, då detta
skrefs, och är detta orsaken, hvarför det icke omnämts i artikeln.
- SSR SEAN PORR
Ur Dagens Krömika. VIII. 2. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
