Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ett besök hos Henrik Jæger, af Ture
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
big näsa, stort skägg och en hög mäktig panna, i hvilken man
kunde vara frestad att koka kaffe. TI hållningen bemödar han
sig att likna Ibsen, och har verkligen också lyckats nedbringa
sin höjd från 3 till 2’/, alnar. Hans konversation är i hög
grad spirituel. I korta kärnfulla repliker, oftast citat ur Ibsens
: dramer, yttrar han sig och man tycker sig nästan bevista en
dramatisk representation. Om hans åsigter kommer man aldrig
till fall klarhet, ty han älskar att insvepa sig i ett visst mystiskt
halfdunkel, och hans ’svar äro ofta en sfinx’, ständigt ett orakels.
Om morgonen stiger han först ur sängen, innan han kläder
sig. Han fick denna vana redan som barn, och pietetsskäl mot
modren — ett utmärkt fruntimmer — hindra honom att öfver-
gifva den. Sedan han intagit sitt kaffe och sett på termometern
(det gör han aldrig medan han ligger utan alltid först sedan
han druckit kaffe — någon gång frågar han uppasserskan huru
många grader det är, nen hon svarar aldrig —) går han en
tur i rummet, derunder uttänkande idén till någon tidnings-
korrespondens. Kl. 1 precis går han ut för att besöka någon
stor norsk skald, och om han ej der blir qvarbjuden till middag.
går han hem och äter en tallrik soppa på sitt rum. På efter-
middagen sofver han. »Men studerar Ni då aldrig?» frågade
jag honom. »Nej» svarade han på sitt egna korta kärnfulla
sätt, påminnande om Tbsens repliker.
Vi talade om politik, der han liksom alla Norrmän var i
sitt esse. Han trodde att Themptander skulle låta naturalisera
sig i Norge och blifva bankdirektör i Kristiania. Literaturen
berördes ock. Bland broderlandets skalder älskade han mest
fru Edgren på grund af hennes paralleldramer och hennes skandi-
naviska språk. Han hade äfven tänkt att besöka henne och
frågade mig om jag visste när” hon steg upp om morgnarna. —
Nu tyckte jag att samtalet började taga en något skabrös vänd-
ning, så att jag bugade mig och tog afsked. »Kom snart igen!»
sade han på sitt vackra, välklingande språk.
Med verklig rörelse lemnade jag detta rum, der den för-
fattare. lefver och verkar, som skrifvit »Ett besök hos Henrik
Ibsen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
