Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Simfåglar och vadare af Ludvig Josephson. I. Vildänder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
jag rikta lodet mot en vildand, så vet jag att det är regel
att lägga rigtigt an så att hon får en snabb och säker död.
Jag skulle noga akta mig att vingskjuta henne och släpa
henne med mig, för att stänga in henne på ett vindskon-
tor, der hon, bland höns och kaniner, blir en slags elev i
en dilettantpension eller utställning, der man medelst konst-
metod tämjer, proppar och göder ungfågel. |
Ibsens dunkla symbolik i hans stycke »Vildanden» vill
jag ej försöka att blotta, det är ej heller meningen; men
den symbolik jag använder i denna uUppsate hoppas jag skall
vara klar och tydlig:
Vildänderna som komma i flockar eller en och en —
äro unga flickor som höra till flyttfåglarnes slägte och hvilkas
orediga fantasi för dem till teatern, med eller mot deras
vilja, med eller mot naturens afsigt: de sänka sig i hastig
flygt mot en lockande och bedårande: spegelyta, mot ett
vatten som bär dem, eller dränker dem.
Hundratals unga flickor med ringa uppfostran eller utan
all sådan, i följd af fattigdom i hemmet, hvilkas håg ej
ligger åt det praktiska lifvet eller arbetets mödor, rikta i de
. städerna sina blickar till teatern just derför att de all-
deles icke veta. hvad teatern i bättre mening är, eller be-
tyder. De ha hört talas om teaterns lockande nöje för åskåda-
ren, eller de ha sjelfva njutit deraf; de ha sett för dem
obekanta, ibland bekanta unga flickor som mellan kl. 7 och
10 på aftonen gå iklädda briljanta kostymer, hvilkas snitt
och utstyrsel: fått beröm i tidningarne och ruinerat teater-
direktörerne.:; De: veta, om de se bra ut, att det ej är så
svårt att få tjenstgöra som statist och det är beqvämare att
såsom bajader eller amazon i:en opera eller en operett för-
tjena litet mera än med nålen. Sådana flickor äro lata till
naturen och de tro att en sådan tjenstgörimg är lättings-
göra — och till en del förhåller det sig äfven så. De fula
tro sig ju i alla fall ej vara det, och om de ha något med-
vetande derom, så låtsa de inför sina anhöriga, och för resten
inför alla, som om deras önskan att statera vore ett anspråks-
löst första steg för att så småningom utveckla de rika slum-
rande anlagen för scenen, som de känna sig i besittning af.
Några af dem — som äro något mera medvetna om hur
långt deras egen intelligens sträcker sig, och som mycket
noga lagt märke till hvilka framgångar en och annan obskur
eller medelmåttig s. k. elev haft, för att icke tala om de få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
