Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Simfåglar och vadare af Ludvig Josephson. I. Vildänder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
är dem nog, och sällsynt är att scenen eröfrar sina qvinliga
talanger ur de högre kretsarne. Fattigdom och nöd är god
skola för fliten, konsten — för eftertanken. Ur de rika boen
komma sångsvanorna och kråma sig, endast få af dem lyckas,
deras värde har sjunkit — ’de trodde att de sjöngo bättre
än de i verkligheten gjorde. Högmod går för fall. Mången
sjöng sin s. k. svanesång strax. Men hur många ha i sjelfva
verket lyckats bland de stackars egentliga vildänder som
fångats för teatern, och huru många af dem blefvo ej ving-
skjutna? De allra flesta blefvo det — på grund af oförstånd
hos jägmästaren. — Hvem är jägmästaren? — Det kan vara
teaterdirektören, instruktören, regissören! kalla honom hvad
ni behagar! Så länge kgl. teatern ännu plågade sig och andra
med sin elevskola kunde man ha kallat honom för intendent
öfver kgl. majestäts fågelburar. |
Man skall inte alltid tro att det för en sådan vildand
är en så stor konst att lyckas såsom skådespelerska, man
skall ej heller tro att det är en så ringa konst att misslyckas.
När vi såsom konstdomare och konstälskare bli öfver-
raskade, och sådant sker numera ej så sällan, af att rollerna
i stora författares tankedigra skådespel skola utföras ej af de
förnämsta konstnärer teatern förfogar öfver, — hvilket är en
skyldighet af styrelsen för en verklig teater både mot sig
sjelf, författaren, publiken och konsten — men af nybörjare
och elever, då bli vi än mera öfverraskade af att se dessa
elever göra sann och välförtjent lycka i dessa svåra roller.
Vi stå då inför ett faktum som talar för sig sjelft och vi
ropa: Ja, det der är ju så bra, så pass sannt, så mycken
konst att vi må prisa tillfället som gaf oss en ny konst-
närinna. — Ja, men är det så visst det! Hvad befalls? —
Var så god och var försigtig! Alltid het på gröten kära
publik och — kritik! Dröj litet och se hur den der öfver-
raskande konstanden utvecklar sig. — Hvad skulle du säga
om det mjuka dunet på vildanden, som var så lent, så fint, så
smeksamt — fölle af före den andra ruggningen, och det
bara vore den knottriga huden igen. Hur många gånger
ha. vi icke upplefvat detta?! — Ingenium och instruktion!
Tvenne nödvändiga faktorer för att verkligen lyckas. Utan
något af det förra bjelper icke instruktionen till mycket.
Fans verkligt geni hos vildanden, så skall den sanna instruk-
tionen, såvida jägmästaren ej vingskjutit henne, endast ha
gjort nytta och hon skall blifva konstnärinna ända tills att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
