Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Simfåglar och vadare af Ludvig Josephson. I. Vildänder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
kan visserligen gagna i rätt mycket, men sällan i allt — så-
som qvinna gent emot qvinna; och när hon sjelf icke är en
öfverlägsen, fullt natursann skådespelerska förderfvar hon
eleven lättare än den obetydlige skådespelaren som instruktör
skulle ha gjort. Atminstone bör den qvinna som instruerar i
scenisk konst vara en af de yppersta i sitt slag, hvars eget
konstnärsvärde är höjdt öfver allt tvifvel. Framförallt bör
läraren, som får sig en begåfvad qvinlig ung elev anförtrodd,
akta sig för att strax gifva henne en stor och svåf uppgift
att lösa inför publiken, en uppgift som sjelfve författaren kan-
ske ansett alltför svår för en ung aktris och helst skulle önskat
se utförd af en mogen skådespelerska t. ex. i ingénue-facket,
vore hon också något till åren kommen — år som för öfrigt
ej räknas så noga med på scenen. Man behöfver ej liksom i
Frankrike låta gubbar spela älskare-roller och matronor in-
genuer, derför att. de spela bättre än de yngre — men man
behöfver ej heller gå till den andra ytterligheten och absolut
begära en sjuttonåring för en sjuttonåring eller en konfir-
mand för en konfirmand —, det är fråga om konst framför-
allt, och det sanna återgifvandet af en roll skall våra pro-
dukten af konst och ej af rollinnehafvarens supponerade natu-
rel, vore den också så barnslig som barnets eller så rå som
råheten. Under de senare åren har denna missuppfattning
hos oss ofta egt rum och publiken har derigenom blifvit
vilseledd i omdömet om den rätta rollfördelningen.
Instruktören, — har han också funnit det tacksammaste
subjekt för sina instruktioner: en själfull, talangfull och för
den sceniska konsten fullt qvalificerad ung qvinna, hvars
intresse och värme hänför och elektriserar honom — skall,
efter att ur mörkret i en stor och svår uppgift plötsligen
inför den öfverraskade publiken ha dragit fram ett sådant
fenomen, stå inför den hårda uppgiften att välja hennes andra
roll, en roll, med hvilken hon åter bör göra lycka, åtminstone
med den visa sig stå på samma goda ståndpunkt som vid
återgifvandet af den första rollen; men är hon endast en liten
mån sämre, då har han vingskjutit henne under första jagten
efter äfventyr, och han har begått ett ohjelpligt fel. Publikens
förtjusning, kritikens hyllning, instruktörens prestige och
den unga konstnovisens lilla gloria — allt har förbleknat.
Och det är skada, stor skada! — Derför kan man icke vara
nog försigtig vid valet af roller för unga nybörjarinnor under
tjugu år. De skola uppfostras med roller så till sägandes:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
