Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Byggnadskonsten i Stockholm. Granskning af några af hufvudstadens nyare byggnadsverk af F. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
hade ett så högt mål för sina ögon, borde icke bolaget hafva
lagt kapson på hans bevingade fantasi och tvinga honom att af
det, som kunnat blifva ett nationelt byggnadsmoment, göra något
låt vara aktningsvärdt, men dock så oansenligt, så hvardagligt
som ett bostadshus för dess kuskar och konduktörer.
Men tänk, — tänk om kanske arkitekten hade bort hålla
sig litet mer inom de gränser, hvilka af vanligt, simpelt folk
anses vara naturliga för ett för en byggnad gifvet ändamål?
Huru skulle det hafva varit, om byggnaden litet mindre bra-
skande uttryckt hvad den skall tjena till? Är det så alldeles
nödvändigt att, för det de, hvilka skola bo eller hafva sin verk-
samhet inom dess murar, hafva att syssla med hästar, detta behöf-
ver i byggnadens yttre erhålla ett sinnebildligt uttryck genom de
storartade, allegoriska grupperna ofvanpå attikan? Vi äro långt
ifrån att missunna vår gode vän Dyfverman att hafva fått ge-
nom dessa grupper lägga en ny lager till den han redan för-
värfvat på det fält han utvalt för sin konstnärliga verksamhet;
men det är i sanning grymt att nödga honom hissa upp sitt
verk så högt i vädret, att åskådarens lön, för mödan att till
hälften bryta nacken af sig för att kunna betrakta detsamma,
blifver den fiskperspektiviska anblicken af åtta stycken häst-
magar och en obehaglig känsla af fruktan att i ett huj blifva
öfverkörd af de framrusande djuren. Vi undra ock, hvilka
slags dekorativa emblemer och attributer skola förbehållas åt
den monumentala byggnadskonsten, när dylika motiver snattas
undan från denna för att användas redan inom privatarkitektu-
ren. Vi vilja visst icke så strängt fästa oss vid den onödiga
kostnad, som derigenom fördyrat byggnaden och dermed nöd-
vändigtvis hyrorna för de helt visst i ganska anspråkslösa för-
hållanden lefvande personer, för hvilka den närmast är afsedd.
Men vi våga tro, att om denna kostnad hade användts på sjelfva
byggnaden, exempelvis på fasaden för ädlare materialier, så
hade dermed äfven ett byggnadsverk af långt gedignare arkitek-
tonisk halt kunnat åstadkommas, hvilket icke, såsom nu, skulle
gifvit praktiskt anlagdt folk så påtaglig anledning att beskärma
sig öfver den lyx och fåfänga som nu för tiden oftast tittar
ned från taken af våra boningshus; en byggnad, hvars yttre
hade på ett naturligare sätt kunnat ansluta sig till de bakom
varande, etablissementet tillhörande byggnaderna, och sålunda
blifvit i vida sannare mening estetiskt tillfredsställande än hvad
den nu är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
