- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1888 /
298

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Byggnadskonsten i Stockholm. Granskning af några af hufvudstadens nyare byggnadsverk af F. L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298

»sjelfständigt

genomförda arkitektur. Att denna fasad är en studie efter
palatset Vendramin-Calergi i Venedig är ju en sanning, som
icke behöfver

ängsligt öfverskylas med tillägget att den är
uppfattad», ty att det är någon direkt kopia af

nämnda palats har väl aldrig någon påstått. Nog af, fasaden
är en af de stilfullaste i Stockholm, och gör sina mästare, herrar
Isevus och Sandahl all heder. En sak vilja vi dock här reser-
vera oss emot. Det är byggnadens affärgning, eller rättare sagdt

dess målning.

Om man någon gång, då man icke har något

annat. sätt att snygga upp en gammal simpel stenlada i fyra,

fem våningar,

nödgas tillgripa ett så tarfligt medel som imita-

tioner af ädlare byggnadsmaterialier, så må det måhända ur-
säktas såsom nödfallsåtgärd, dock endast under det vilkoret att
denna imitation utföres med sådan smak och teknisk skicklighet,
att den i möjligaste mån verkligen lyckas framkalla en viss grad

af illusion.

Men att på en byggnad, hvars formbildning är i

och för sig så fullt tillfyllestgörande för den estetiska känslan,
söka ytterligare stegra denna genom sådana konstlade tillsatser

som dessa tar

ligt, det är

fliga kalkfärgs-sudderier, det är ej allenast obehöf-
alldeles förkastligt och ovärdigt. Vi bedja hvar

och en att jemföra bottenvåningen i sin enkla grå färgton med

de öfre vånin

garnas brokiga utstyrsel; att tänka sig de fint kan-

nelerade kolonnerna eller de arabeskprydda pilastrarna enfärgade

i stället för
detaljer hafva

marmorerade. Huru klart skulle icke dessa fina
framträdt,- om de ej förstörts af denna öfversmet-

ning, som skall föreställa marmor, men som snarare liknar den
nyttiga artikel, hvilken inom byggnaden, i de borstbeväpnade
madamernas händer, spelar en så vigtig rol för uppsnyggande af
menniskors utsidor, men som här, på byggnadens utsida, verkar
raka motsatsen.

Det är

för öfrigt en fråga, som kunde förtjena sitt eget

kapitel, den om den lämpligaste färgen på en byggnad. Någon
annan princip än den i byggnadsordningen gifna föreskriften,
att byggnader ej få affärgas med oblandad hvit färg, synes i
det afseendet ej vara rådande i vår kära hufvudstad. Det
skulle dock kanske ej vara ur vägen att införa en förordning
jemväl om att ej heller oblandad svart färg må användas. Åt-
minstone frestas man att tänka så, då man betraktar den intill bad-
inrättningen liggande HForssell-Herrströmska byggnadskomplexen.
Denna byggnad, till hvilken ritningarna äro uppgjorda af arki-
tekterna Axel och Hjalmar Kumlien, skulle eljest vara af en

mycket god verkan, äfven om en eller annnan detaljanmärkning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:32:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1888/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free