Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Byggnadskonsten i Stockholm. Granskning af några af hufvudstadens nyare byggnadsverk af F. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
skulle kunna göras. Den har en viss präktig, modern wiener:
karaktär, men den tunga, dystra färgen gör att dess arkitektur
tager sig mycket otympligare ut än hvad den i sjelfva verket är.
Att å ena sidan det Bångska huset blifvit affärgadt i en afgjordt
för ljus färgton, och detta återigen alldeles för mörkt, visar
bäst hvilken osäkerhet som råder i denna för en byggnads ut-
seende dock så vigtiga detaljfråga. In medio consistit virtus,
eller på svenska: »måttliga korfvar ä bäst», är dock en god
regel, som här liksom på så många andra områden med fördel
skulle kunna tillämpas.
Den byggnad, hvilken i fråga om god färgverkan utan gen-
sägelse är den förnämsta i den vid Stureplanen befintliga bygg-
nadsgruppen, och ännu så länge, kanske i hela Stockholm, är
den i fonden af platsen, efter öfverintendenten H. Zettervalls
ritningar uppförda byggnad, hvilken med sina tvenne höga hörn-
torn flankerar de båda gatorna Sturegatan och Biblioteksgatan.
Det är en ganska intressant byggnad och lyckligt prof på fyn-
dighet att kunna å en fritt liggande, oregelbunden tomt villa
bort ett par olika stora vinklar, så att oregelbundenheterna ej
märkas, eller i alla fall ej störa. Uppförd till tre våningar i
fint, vackert fasadtegel, men i de öfriga i vanligt putsadt mur-
verk, utmärker sig byggnaden för en i allmänhet god detaljbe-
handling, hvarifrån vi dock måste undantaga bottenvåningen,
hvars impostlister i synnerhet äro alldeles för klumpiga, samt
de fyra hermfigurerna i andra våningen, hvilka snarare tyckas
härstamma från någon indisk pagod eller dylikt afgudatempel, än
från en å europeiska verkstäder utbildad bildhuggares hand.
Vi afbryta för denna gång den påbörjade »studieresan»
bland det moderna Stockholms mångskiftande byggnadsmärkvär-
digheter, men lofva i ett kommande häfte fortsättning, om näm-
ligen den gunstbenägne läsaren ej redan tröttnat på färden, i
hvilket fall han från den plats der vi nu lemna honom ej har
så långt till D:r Ahnfelts bostad för att personligen hos honom
betacka sig för vidare kritik af våra arkitekters hittills i tryck
oantastade verksamhet. INGE
ss —- 404
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
