Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Budskap från Volontaire - II. Musikalisk revy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
sina röda och hvita välskapade ben, så klappar publiken oupp:
hörligt fram henne ur det röda purpurförhänget framför altanen,
om också applåderna mindre gälla frk. P. i denna rol än hen-
nes älskvärda talang i allmänhet. »Oss flickor emellan» skulle
jag vänligast vilja råda frk. P. att ej anbringa le rouge så nära
näsan, som ej stor i sig sjelf då blir för liten. Kristina Nil-
son sminkar sig illa, frk. Pettersson bör söka likna henne i
något annat.
Hr Kloed—Don Cesar—påminner i sitt föredrag af entré-
arian och ännu mer brindisin till den grad om frk. Pettersson
i sådana moment, att — hr Kloed ej kan undgå vinna derpå.
Han tyckes ny helt och hållet som aktör, lefvande frisk och
rörlig, långt olik de tråkiga framställningar, han på Nya Tea-
tern gjort sig saker till. Om detta får tillskrifvas några lek-
tioner 1 dramatik, kan man ej undgå att lyckönska så väl elev
som läraren eller — lärarinnan.
Hr Hagmans tenor är vida att föredraga framför hr Kloeds.
Nu var också hr K. illa disponerad den dag jag hörde honom,
hvadan mellanregistet var svårligen fult. Vi komplimentera hans
présence d’esprit att plötsligt släppa en lång hög ton, just som
det höll på att bli — kukkeliku!
Men hr H. sjunger ännu ej så ledigt som hr K. Dock
— detta kan komma: Rösten tycks ega både smekande väl-
ljud och heroisk timbre — detta vore något för vår Stora
Opera, som allt sedan Labatts dagar måst nöja sig med hr Öd-
mans lyriska tenor och hr Sellmans dramatiska talang. Måtte
ej hr H. förstöra sin stämma genom att för länge dag från
dag idisla operetter af sådan underhaltig art som »Don Cesar»!
Hr Johanson var en ny bekantskap, en barytonstämma med
kraft och behag, också värd ett bättre öde än att släpa på den
anskrämliga teaterbofven i denna operett. En blifvande Mefisto
1 Boitos opera döljer sig kanske under don Fernandez” spanska
kappa. Dramatisk fallenhet tycks också föreligga.
Fru Grunder sjöng ypperligt Maritanas entré-visa, en föga
originell men rätt anslående bit; för öfrigt var partiet under
hennes värdighet som sångerska, liksom i dramatiskt hänseende
— Öfver hennes färdighet.
Nåja, det är då ej heller så godt att utveckla så sstor
dramatisk liflighet på en sådan cigarrlåda som Vasateaterns allt
för lilla scen. Under den ofvannämnda visan +t. ex., der ju fru
G. gestikulerade med armar och händer ganska träget, var jag
så rädd hon skulle slå till någon af folkmassan (7 personer!)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
