Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4—5 - Simfåglar och vadare af Ludvig Josephson. II. Storkar och Tranor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
för att kunna dublera roller, som vi genast — till och med
efter en mycket klen debut — utan vidare engagera de
knappt nog lofvande ungdomarne, hvilka ibland vid när-
mare påseende äro till åren rätt försigkomna. Det är det
galna i systemet hös oss, att vi emottaga debutanter och
tillstädja debutanters uppträdande på våra förnämsta, ja, på
våra nationalscener utan att de kunna någonting. De ha
t. ex, för någon obskur lärare inpluggat en tal- eller sång-
roll, den kunna de vid ett prof inför direktionen något så
när, och de få — om styrelsen är lagom blind och om
instruktören litar på sin gamla, bepröfvade inpluggnings-
metod och dressur — löfte om den begärda debuten. De-
buten eger rum, debutanten blir applåderad af vänner och
bekanta och litet uppmuntrad af kritiken — och vid nästa
roll visar sig att han icke kan någonting annat än den in-
pluggade debutrollen. Läsa innantill korrekt — nej! Sjunga
något så när noter från bladet — nej! Allt dressur! — Vid
utlandets scener deremot kan eller får något dylikt aldrig
ega rum, derför att en debutant, som ej genomgått en grund-
lig skola i teaterkonstens alla elementära ämnen och som ej
vid sin anmälan om debut, genom en redan inlärd reper-
toir af minst sex å tio tal- eller sångroller, strax kan gifva
tillkänna det bestämda roll-fack eller den emploi han ämnar
försöka sig i eller begär att fylla, ej vågar anmäla sig.
Sker någon gång ett undantag, är det för någon fenomenal
sångröst, som dock då under behörig tid — utbildas för
teaterns räkning. Så gick det med drosk-kuskarne Wachtel
och Bötel; — men så hörde också dessa röster till sällsynt-
heterna. . Hur ofta förekommer något dylikt hos oss? —
Nästan aldrig! — De flesta af våra unga sångare äro så godt
som utsjungna när de anmäla sig till debut. Qvartettsån-
gen och nattsöls-skrålet jemte toddar och punsch ha gjort
sitt till att försvaga och beslöja den från början friska rösten,
och öfning med metod försmås i allmänhet af våra dilettan-
ter, äfven om de drömma om offentligt uppträdande. Då
det går så lätt och utan besvär för den ena litar också den
andra på samma förmåner. — Det var dock icke alltid så.
Vadarne äro som bekant flyttflåglar och göra vida resor
eller utflygter. Den allvarlige och hemtrefne storken trifves
efter sina många och långa ströftåg helst vid Östersjökusterna,
alldeles som våra unga skådespelare och sångare efter deras
s. k. studieresor i in- och utlandet. De flyga ut för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
