Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4—5 - En ny förespråkare för latinväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
delen befunnos obrukbara, utfinna några nya stöd för sin tros-
dogm latinet. Det var en icke-latinare, den kände nystafvaren
prof. Adolf Noreen, förunnadt att härutinnan skänka de fana-
tiske latinvännerna ett oförmodadt bistånd genom framställandet
af en åtminstone till formen ny teori rörande latinets pädago-
giska förträfflighet i jämförelse med vårt modersmål och de nu-
tida stora kulturspråken.
Då latinfrågan på det närmaste sammanhänger med hela
den vigtiga, på dagordningen stående undervisningsfrågan, tro
vi det intressera en större allmänhet att erhålla kännedom så-
väl om denna prof. Noreens nya teori till latinskolbildningens
förmån som om det ypperliga gensvar och bemötande den genast
erhöll i ett anförande af prof. Almkvist. Vi återgifva därför
härnedan hvad som härom innehålles i det till vårt förfogande
stälda stenografiska referatet af dessa båda universitetslärares an-
föranden vid den nämda diskussionen.
Professor JNoreen yttrade: Jag är ense med prof. Almkvist
i, att det vore mycket bra, att få en skola i den stilen, att
man i densamma kunde få lära många nyttiga saker, som man
sedan har användning för 1 lifvet. Men läkare och andra sak-
kunnige säga, att det är omöjligt att lära barnen synnerligen
många ämnen samtidigt. Att det äfven när man hunnit bli så
utvecklad som vi äro här vid universitetet, är svårt att läsa
många ämnen samtidigt, veta vi alla, hvarför man ju också helst
studerar ett i sender, men ett dylikt förfaringssätt skulle tråka
ut barnen och vore äfven af andra skäl olämpligt för dem. Det
fins en viss gräns både för en- och mång-läseriet i skolorna.
Då så är, är det gifvet, att man bör välja skolämnena
med, den största omsorg, så att hvart och ett af dem kan om
möjligt vara till någon bjelp vid inhämtandet af andra ämnen,
som framdeles kunna komma att inträda i undervisningen, och
särskildt är det önskligt att eft ämne kunde vara så bra valdt,
att det en gång tillägnadt hjelpte till vid inhemtande af alla de
andra sedan; detta är hvad man kallar det centrala, grund-
läggande ämnet.
Nu’ tror jag för min del visserligen, att hvarje ämne mer
eller mindre duger härtill, om blott det läres väl, men det kan
ju finnas vissa ämnen, som bättre än andra egna sig till grund-
läggande. Jag står i detta afseende på en ståndpunkt, som
nog förefaller mången vara antikverad, i det jag tror, att ingen-
ting lämpar sig bättre dertill än ett språk, men jag tillmäter
icke språken denna betydelse på grund af det specielt språk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
