Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4—5 - En ny förespråkare för latinväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
på 2 ställen i paradigmet, och »>mensae» på 3; ja, om man
medtager vokativus pluralis, så blir det 4. Och räknade jag
på annat vis än öfligt är, så skulle jag kunna reducera antalet
af latinets former betydligt. Men det skall jag ej bry mig om
alt göra, ty det blir ändå rätt mycket af former kvar. Utan
jag skall gå förhållandet djupare in på lifvet. Saken är den,
att latinet har många former derför, att vi känna dess former,
men svenskans äro skenbarligen få, ty dem känna vi icke, och
detta derför att den latinska grammatikan har kujonerat alla
andra grammatikor, och hindrat dem att komma sig upp. För-
hållandena ha varit sådana, att man vid en viss kulturperiod
varit tvungen att lära sig latin, så att man alldeles fått sina
ögon inriktade i den latinska synvinkeln vid bedömandet af andra
språks former. Jag går så långt, att jag påstår, att, ehuru jag
är professor i svenska språket, kan jag ingen svenska, ty jag
kan för mycket latin. Jag har fått in den latinska synvinkéln
och begagnar den jemt, så att jag sjelf känner, att jag bedömer
det andra språket skeft. Jag ser ej, hvad som i vårt språk
fins, derför att jag först och grundligast pluggat i mig latinets
system, som nog är mycket bra för latinet, men icke i samma
grad för något annat språk, så vida man icke kan komma ur
det slafviska beroendet af detsamma och använda det till led-
ning vid uppgörande af ett annat system, lämpadt efter ett
annat språks egendomliga kraf.
Hvad äro nu dessa språkformer, rörande hvilka jag håller
på, att det är så bra att ha dem i hufvudet? Hur får man fram
ett paradigm? Jo, man märker, att vissa ord stå synnerligen ofta
i förhållande till hvarandra, och man ställer dem till sammans,
emedan de ofta associeras med hvarandra, äro uttryck för de
tankar, mellan hvilka association ofta eger Tum. MHvilka idé-
associationer Romaren hade särskildt ofta, det veta vi af latin-
ska grammatikens paradigm. Dem har nu folk i 1000 år tagit
reda ’på, så att dem känna vi i detalj. Och man har satt upp
långa rader: mensa, mense o. s. v., mycket praktiska och bra
för latinet; -men ’hvad man icke gjort är att behandla andra
språk på motsvarande sätt från sjelfständiga synpunkter. Man
vill, att idéassociationerna skola i andra språk vara precis de
samma och .ha precis samma freqvens som i latinet, det som
Romarne ha, skola vi äfven hetas ha. Men det är ju omöjligt
att tänka sig, att engelskan och svenskan skulle ha färre möj-
ligheter att associera idéer och ord än latinet, då ju dock engels-
männen och äfven vi svenskar ha många flera idéer och ord och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
