Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4—5 - En ny förespråkare för latinväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
icke för dess praktiska nytta såsom samfärdsmedel, utan för att
genom det språket lära dem att tänka, d. v. s. för den filoso-
fiska (psykologiska) sidan deraf, så är det naturligtvis bättre,
att vi lära ett språk ordentligt, än att vi lära ett amnal sämre,
och om vi ha att välja mellan ett språk, som vi nu kunna
lära oss, och ett, som vi ej för närvarande kunna lära oss, är
det förra bättre, äfven om vi ej ha så synnerligen stor praktisk
nytta deraf. — — — —
Prof. Almkvist.: Ehuru professor Noreen i sitt utförliga
föredrag lagt sitt tungt vägande ord i vågskålen för åtminstone
delvis bibehållande af latinet i dess nuvarande ställning i brist
på något bättre, skall jag dock be att framställa min ringa
mening.
Professor Noreens egentliga mening var att uppvisa, att
han fortfarande håller på, att latinet vid skolans bildning fick
sin ställning hufvudsakligen på den grund, att intet annat ämne
eller språk fans, som kunde jemföras dermed: Han lade der-
vid största vigten vid språket icke för dess egen skull utan
som formelt utbildningsmedel för tanken. Han antydde med
älskvärd blygsamhet, att detta skulle vara en gammalmodig
ståndpunkt, något som ofta likställes med en öfvervunnen och
klenare ståndpunkt. Jag delar denna hans mening i hufvud-
sak, men jag kan ej alls anse den vara gammalmodig och öfver-
vunnen. Han tror, att språket har en sådan redande och klar-
ande förmåga, att utveckla tanken och att beherska dess inne-
håll. Men jag tror ej, att språket ensamt har det, jag tror
äfven, att andra ämnen ega samma förmåga, men det är så, att
intet annat ämne försökts att läggas till grund, så att man icke
egentligen känner deras förmåga i detta fall. Språket är i
sjelfva verket tankeuttrycket, åtminstone det vigtigaste medlet
att uttrycka våra tankar, och har hittills varit det förnämsta vid
undervisningen använda medlet för tankekraftens utveckling och
uppodlande. Jag tror också derpå, men jag anser det inga-
lunda vara bevisadt, att icke andra ämnen kunna vara det lika
mycket. Det ämne, som kunde komma i jembredd dermed, vore
enligt min mening icke matematik, som visserligen i och för
sig är skarpt bestämd, klar och precis, men väl mycket abstrakt
för barnet, utan åskådningsundervisningen i naturvetenskap, så,
som jag flera gånger och företrädesvis i folkskolan hört begåf-
vade lärare drifva den, just på det allra första stadiet. Jag
har en känsla af, att jag hvilket språk jag än begagnade icke
skulle få fram detta tydliga ljusnande i tanken, gom hördes af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
