Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4—5 - En ny förespråkare för latinväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en a ——
419
barnens frågor, hur deras tanke arbetade och ledde dem till
ständigt nya frågor. Detta tankearbete, som rådde i hela bar-
nets väsende och själ, visar att denna åskådningsundervisning,
om den rigtigt lefvandegöres, har en bestämd, stark och påvis-
bar kraft för tankens redande, så att lärjungen kan hålla fast
orsaker och verkningar, ge akt på enskildheterna och ge till-
känna, om han förstår dem rigtigt eller behöfver göra nya
frågor. Samma sak föreligger visserligen vid analysen af språkets
konstruktion, men det faller mycket mindre lätt ett barn in,
att göra frågor vid en satsvändning som det icke väntat sig,
än att begära förklaring, hvarför på ett djur den eller den lem-
men har den eller den formen, då det, efter hvad det förut
sett, hade anledning att tro att den skulle haft en annan form.
Jag tror derför icke, att det är så alldeles säkert, att språket
är 1 detta hänseende det afgjordt bästa medlet, utan att natur-
vetenskaperna, rätt -bedrifna, kunde vara fullkomligt lika bra.
Särskildt framhöll professor Noreen den förmåga språket ger,
att tala och uttrycka sig rätt och betonade skarpt språkunder-
visningens stora betydelse i detta afseende, och hur det klarnar
för tanken, då man tvingas att tala. Jag tror dock, att man
ej får fästa för stor vigt härvid. Jag har känt några veten-
skapsmän, erkända såsom de främsta inom. sitt land, som haft
svårt att uttrycka sig, och jag vet att de kände det som en
brist. De hade dock fått god undervisning i latin och hade
kunnat tala latin i sin ungdom, ehuru de naturligtvis sedan
glömt bort allt sammans. Denna brist att ej muntligen kunna
uttrycka sina vetenskapliga tankar, hade de ej kunnat öfver-
vinna, men då de fått sätta sig ned och uttrycka sig i skrift,
skedde det med en precision och en klarhet, som icke lemnade
något öfrigt att önska. För de allra flesta, äfven icke veten-
skapsmän, är dock förmågan att kunna uttrycka sig klart så
vigtig, att redan för den skull bör språkunderyvisningen tidigt
och redan från början rigtas på framställningsförmågans utveck-
ling, men hvad specielt det beträffar att verkligen utveckla sjelfva
tanken och tankekraften, dess precision och klarhet, tror: jag,
att åskådningsundervisningen i naturkunnighet vore ett lika så
godt medel vid den första undervisningen som språket.
Professor Noreen uppger egentliga skälet för latinets bibe-
hållande vara, att vi kunna latin, men icke svenska. Sedan
professor Noreen sagt att han icke kan svenska, är det ingen
skam för mig att säga, att jag icke heller kan det. På grund
af denna vår allmänna och beklagansvärda okunnighet menar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
