Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4—5 - En ny förespråkare för latinväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
han, att då språkundervisningen är grundvalen för tankens
redande, är det bättre att vi härtill använda ett språk, som vi
kunna, än ett, som vi icke kunna, och hvars former vi icke
känna. Han antydde, att jag sagt att svenskan är fattig på
former och bestred detta påstående; jag följde dervid blott det
allmänna uttryckssättet, men är fullkomligt af hans tanke, att
ett språk har former i precis samma grad, som det blifvit ut-
veckladt genom att tala och skrifva. det, men att formerna te
sig helt olika i det ena språket mot i det andra. Men jag
drar ej deraf samma slutsats som han, ty det är ej säkert, att
detta kan så tillegnas, att det gör den verkan, som professor
Noreen säger. Jag tror nämligen, att denna specifikt mo-
derna formbildning i svenskan, som ännu är oupptäckt, men
som han lofvat skaffa oss reda på om han får lefva, är all-
deles för svårfattlig för barnet. : Jag tillät mig påpeka i mitt
förra yttrande, att språken ej vore så strängt skilda, utan att
mycket vore gemensamt. Detta förnekade professor Noreen i
allmänhet, men han bestred dock icke, att sådana begrepp, som
nomen, verb och sats med, alla dess funktioner Kunna tillämpas
fullkomligt lika väl i svenskan som i latinet. Detta tror jag ut-
göra det största stoffet vid språkundervisningen och den egént-
liga formelt bildande kraften; och det han lofvat visa oss, de
der märkvärdiga, alldeles egendomliga paradigmen, de tror jag
skulle härvid ingå som en död last, liksom den döda vigten
vid jernvägsfrakten, som man bör söka reducera till det minsta
möjliga mått. Jag tror för öfrigt, att fastän vi kunna sven-
skan så litet, det icke skulle skada, att sätta den i stället
för latinet. Professor Noreen sätter sjelf som ett önsknings-
mål, att vi borde lära oss så mycket svenska, att vi en gång
må slippa ifrån detta språk, latinet, som vi nu släpa med oss
i skolorna blott för att lära oss att tänka klart. Ja, men låt
oss då genast sätta svenskan i stället, ty hur skola vi eljest
någonsin kunna lära oss svenska. Han bekänner sjelf, denna
professor Noreen, som studerat så många år vid universitetet
och nu är en utmärkt professsor i svenska språket, att han icke
kan svenska bara för latinets skull. Han ser ännu icke sven-
skan för latinet, säger han, men om 6 eller 10 år möjligen
skall han kunna se svenskan. Och då vill han ändå, att ändå
fler, många generationer af skolbarn efter honom, skola gå och
lära sig latin,. så att de ej heller kunna se svenskan. Hur
tror han väl då, att alla dessa någonsin skola kunna lära sig
svenska, sedan det tidiga latinstudiets utomordentligt sega och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
