Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Tea, af Anna Wahlenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tea.
Skizz af
Anna Wahlenberg.
Det var nu nära ett år som Tea gått och syndat på
nåden såsom städerska i grosshandlar Rydströms affärslokal,
och ingen kunde begripa att hon inte var bortkörd för länge-
sedan. |
Det var en fräck menniska. Hon hade icke försyn för
någon hvarken för öfver- eller underordnade, hvarken för
principal eller kontorsbiträden och allra minst för den respek-
tabla fröken Olsson, kassörskan, en dam på fyrtiosju år med
håret kammadt i gardiner, till tecken att hon varit med i den
gamla, goda, ordentliga tiden.
Tea var en kvinna, som visste af att hon hade mensk-
liga rättigheter, och det var nu godt och väl det, om hon
bara inte visat det på ett så märkvärdigt bekymmerslöst
sätt utan att taga minsta hänsyn till gängse traditioner och
föreställningar. Bland annat hade hon hittat på ett sinn-
rikt medel att göra sig likstäld med alla menniskor. När
hon insåg att det inte skulle lyckas henne att bli du med
hvarken grosshandlarn, de andra herrarne på kontoret eller
fröken Olsson, tog hon sig för att kalla hela sällskapet utan
åtskillnad för »han» och »hon>», ett tilltalsord, som alltid
användes mot henne sjelf, och på det viset stod man ju på
samma fot som om man ömsesidigt duat hvarann.
Vidare var hon aldrig svarslös. Om herr Lindblad, en
ganska nogräknad ung man, en vacker morgon vid inträdet
på kontoret fann sitt skrifbord prydt med en sopskyffel och
något öfverraskad frågade Tea hvad hon haft för mening
med denna present, så tittade hon på honom med en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
