Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Början af slutet eller Protektionismens tackjernsskodda Achilleshäl, af G—s—m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
032
tidsbyggnader innestängd, men genom en mängd kryphål och
bakportar tillgänglig återvändsgränd, der hvarken sol eller måne
lyser och det sunda förståndets ljus merendels flämtar endast
matt genom dunklet. Ty hvad annat skall man kunna säga om
ett »system», som påtvingar en mängd yrkes- eller fabriksidkare
ett »skydd», som de helst skulle vilja upptaga i litanian? Eller
som dekreterar tullar, hvilka kosta staten långt mer i papper,
bläck och bokföring, än de inbringa i statskassan? HEller som
lägger tull på ett betydande antal jemförelsevis föga bearbetade
alster, ehuru de råka att i sin ordning utgöra råämnen för stora,
inhemska förädlingsindustrier? Eller som tager billiga och dyra
artiklar i klump under samma tullsats, utan att bekymra sig om,
att denna drabbar ytterst ojemnt och icke träffar den del af det
färdiga alstret, som skulle »>skyddas»? HEller som gynnar några
få fabriker, hvilka ej behöfva skydd, ja kanske ej ens vilja hafva
det, men på samma gång lägger en dryg, ofta ruinerande skatt
på dessa fabrikers talrika kunder, representerande en mängd
gagnande förut af konkurrensen tryckta industrier? Eller som
bestämmer tullsatser, om hvilkas fullständiga otillräcklighet så-
som skydd alla äro ense, men som står der för »principens»
eller effektens skull, för harmonien i det hela — man vore
frestad säga: för metoden i galenskapen — så framt ej helt
enkelt för att vålla trassel och reta frihandlarne?
Alla dessa vidunderligheter voro ett offer på »systemets»
altare. Man begick dem »för principens skall»! Så argumen-
terade nu protektionisterne, som eljes aldrig kunnat finna nog
bittra och hånfulla uttryck om frihandlarnes fasthållande vid det
fria varuutbytets grundsats, i den betydligt modifierade, till
hufvudsakligen råämnen och lifsmedel begränsade form, hvari
den hos oss tillämpats och stundom stämplats såsom ytterligheten
af doktrinarism. Det var vid tanken härpå, som Erik Josias
Sparre en gång inom Andra kammaren utbrast under en verklig
eller låtsad hänförelse: »Åt fanders, hade jag så när sagt, med
principerna!»
Men då nu protektionisterne sjelfve skulle tillämpa en prin-
cip, hvarför ej välja den, som de, mer eller mindre öppet, följt
under 1887 års valrörelser och vid 1888 års utskotts- och stats-
revisorsval och. som lydde: »allt eller intet!» Hvarför nu, när det
gällde att, med den nya tulltaxan såsom form, stöpa om närings-
lifvet — hvarför . stundom skära till i växten, så att de nya
skyddstullarne verka nästan som införselförbud, medan man vid
andra tillfällen knusslar på skyddet, så att det alls ej tjenar sä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
