Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Återblick på vårsäsongen, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
666
Menelaos kilig, Calchas bussig, Orestes stilig, Leona stilig, Par-
thoenis stilig — allt stiligt; särdeles mot slutet, då alltsammans
förefaller en och annan som en dröm: »Det är en dröm, det är
en härlig kärleksdrö-öm; hastigt den fy-yr» ja, det sista äro
kanske alla «ej med om, en och annan tycks tycka >mellanakten
är för lång», eller att hufvudsaken försummas för länge i denna
lilla »hemtrefliga teater», som Sv. D. B. säger.
Också är denna lilla »hemtrefliga» bland de mest gouterade
Stockholmsnöjen.. En och annan vill till slut knapt slita sig
ifrån denna sköna ort, han vill inte gå, när det skall stängas.
»Ja-a då», hörde vi en liten kadett utbrista — »Vasateatern
är bland alla teatrar den som bäst fyller sin uppgift, ja ta mej
katten om det inte är den, som bäst fyller — skål, Nicke lilla!»
Den 3 maj var den stora Akademisalen nästan alldeles
fullsatt af en publik, som recenserades såsom »elegant» efteråt
i bladen. Hvad var orsaken till denna ovanliga syn? Var det
Albani, som lyckats till sist fullproppa den stora salen, som så
gerna vill vara tom?
Ett litet hvitklädt fruntimmer träder ut på den sjuhiskliga
Trosa-estraden i släpande hvit siden, perldiadem och medaljer.
Det är inte Albani, det ser man.
Man applåderar. Hon tycks vara känd. Hon slår upp
sina ögon. Män tycker sig ha sett de ögonen förr.
Man blir nyfiken få höra den eleganta damens röst, om
hon har någon. Förspelet på pianot håller på att aldrig’taga
slut. Nå ändtligen! Första tonen. —
Ah, det är ju la Grabow, vår enda svenska diva, som
kommit igen. Så sjunger endast hon. Hvilka varma ljufva
näktergals-toner!
Och musikvännen reflekterar: Hvad det är hårdt att ej få
höra den sången oftare, särdeles då sångerskan ständigt är midt
ibland oss.
Hvilken en cantatrice denna sångerska!
Arian ur Gioconda hör ej till de tacksamma konsertnum-
ren, koloraturarian ur Hugenotterne är ett virtuosprof, Gounods
Jerusalem icke hörande till sångerskans område — och ändå ger
man sig på nåd och onåd inför allt det böljande och glödande
välljud, som strömma en till mötes ur denna näktergalsstrupe.
RR ———L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
