Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - En slocknad stjerna. Några ord med anledning af Elise Hvassers afsked från scenen, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
670
Ty var kraften något mattad, så var känslan desto inner-
ligare. Tiraden på tronestraden har måhända utslungats med
mer briljant eld under skådespelerskans kraftigare tid, men aldrig
har förkrosselsen, förintelsen vid båren af sitt lifs hopp, som
hon mördat, framstått i en gräsligare hemsk och förfärligare
dager än hos denna aftons Inger Gyldenlöwe, ett minne för
lifvet hos alla dem, som haft lyckan skåda denna för närvarande
i hela verlden så godt som unika prestation.
Xx x
Hvilka poler den stolta, kraftljungande norska borgfrun
med kungatankarne och den svaga, bortkomna, närsynta, pjollriga
svärmerskan på tronen i Secribes Ett glas vatten. Det är samma
skilnad som mellan Ibsen och Secribe. Dock qvickheten, scen-
tekniken ha de gemensamt och Elise Hvasser — ha de haft.
Madelaine Brohan litade i denna rol som i sina alla på
sin odisputabelt ovanliga fägring, tog sig deraf anledning att
göra drottning Anna mycket lik en firad baldocka, som utom
balsalongen med dess hetsande nöjen och pikanta >»flirtations»
ej är 3 son aise, minst i politiska diskussioner, under hvilka hon
försökte distrahera Bolingbroke genom graciöst balkoketteri, Boling-
broke" och — parketten, hvarjemte i allmänhet det barnsliga,
det kokett naiva, det nonchalant ingénue-messiga fick ett väl
stort utrymme i denna för öfrigt naturligtvis med finaste konst
gjorda karaktersteckning.
Elise Hvasser sätter Drottningen så att säga på ett högre
plan. Allt hvad till ett kungligt raceblod hör markerar hon på
det poggrannaste, hon är vankelmodig, svag, obeslutsam, men i
hvar tum hennes majestät. Det ligger något medfödt suverint
i hela hennes framträdande, som lik en röd tråd genomgår hela
skalan af känslor, dem hon för öfrigt uttrycker hvar för sig
med genomträngande skarpsinne och ypperligaste teknik. Fru
Hvasser visar hela sitt briljanta hufvud just i balanserandet
mellan dessa begge olika motsatser: komedi-stämningen, som
fordrar att Anna emellanåt skall synas löjlig, att man skrattar åt
hennes repliker o. s. v. och å andra sidan majestätet och qvin-
nan, det förra imponerande, den senare fin, intagande, älskvärd.
Jag beröfvar mig nöjet att påpeka enskilda drag i detta
psykologiska mästerverk, som nu är ett minne blott tyvärr, för
att hasta till de öfriga personerna, af hvilka hr Fredrikson nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
