Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Riksdagen 1862—63, Svenska Akademien och Det Literära Anslaget, af Konstans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
678
icke företrädesvis, åt de yngre. Det kommer derigenom att se
ut, som om Akad:n följde någon viss inom dess sköte alstrad, men
mot riksdagsbeslutet stridig och af det samma förbjuden favorit-
plan, den att i främsta rummet tillgodose de för hemne behagliga.
Nå, det kan ju ock vara möjligt, att riksdagen af år 1862
—1863 haft andra intentioner med anslaget än dem Sv. Akad:n
för sin del hyllar. Riksdagen gaf så mycket man begärde, men
han ville ej veta af pensioner. Det var dissonansen mellan mo-
tionären och utskottet å ena sidan och riksdagen å den andra.
Nu vill det synas, som om Akad:n ur de »tillfälliga honorariérna»
lockat fram pensionerna eller dem i alla fall snarlika ting —
C. A. Kullberg har nu i 18 år åtnojutit 1.500 kr. i årligt under-
stöd och får naturligtvis till sin död behålla det, hvilket sålunda
mot riksdagsbeslutet blifvit »beständigt», »konstant», icke »till-
fälligt», ett förfarande, som påminner om det gamla sättet att
ur »non lucendo» härleda »lucus». Vidare tyckes riksdagen ge-
nom sitt formulerande af beslutet afsett att från inverkan på
utdelningen utesluta en hos Akad:n lätt tänkbar svaghet för vissa
genrer, i det, om riksdagens beslut bokstafligen följts, vittra för-
fattare af alla riktningar kunnat vara förvissade om andel i an-
slaget. . Kanske ingick i riksdagens åskådning vigten af en så
mycket som möjligt oberoende (äfven af Akad:n) litterär verk-
samhet, vigten af kringspridandet af nya, fruktbringande idéer,
hvilka nu visserligen ej nödvändigtvis medfölja någon viss genre,
men beklagligtvis oftast alldeles saknas, när formkulten sättes i
främsta rummet? Kanske ville ej denna riksdag, att oförsonliga
motsatser skulle uppkomma inom vår litteratur och derifrån
spridas inom nationen i följd af att Akad:n lagligen hade makt
att belöna vissa, för henne behagliga, och dermed, om ock blott
negatift, förfölja andra? ”
För i år har Akad:n fördelat anslaget sålunda, att hon åt
personer, hörande till förra kategorien gett 3,500 kr. (CO. A. Kull-
berg 1,500, Nybom och Fr. Hedberg 1.000 kr. hvardera), medan
den senare kategorien fått 2,500 kr. (skoladjunkten Melin 800,
docenten Fahlbeck 700, fil. dr. Bååth och fru Benedictsson hvar-
dera 500 kr.).
Lemnande de äldre alldeles å sido, tillåta vi oss med hän-
syn till de öfriga anmärka, att då det ostridigt är Akad:s såväl
rättighet som skyldighet att på sitt förslag årligen uppföra åt-
minstone en icke-vitter författare, vi ingalunda i och för sig sjelft
understå oss att klandra, att Akad:n derå i år, 1 likhet med
hvad som skett under ett par föregående år, uppfört docenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
