- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1888 /
682

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Våra större och mindre skalder och deras senast utkomna verk. En literatur-psykologisk studie af Justus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

682

den tid och de omständigheter, under hvilkas inflytande han
vuxit till man, till den mest naturliga och konseqventa.

Det fins ett uttryck i en dikt af- Snvoilsky från hans ung-
dom, som man allt för mycket fäst sig vid, och som just är
det som rubbat hela den syn man fått på honom under hans
första skede.

Det är orden:

»Jag torgför ej mitt hjertas lust och qgval
Att skrynklas ner af obekanta händer»

i den 1871 skrifna sonetten »Noli me tangere».

Detta uttryck för måhända en tillfällig stämning, litet bla-
serad skepsis, måhända också för en tanke, som alls ej behöfver
tyda på ett i det hela aristokratiskt afvisande sinnelag, den, att

det finnes saker som en finkänslig natur blott anförtror sig sjelf

och kanske en till, det har man nästan gjort till ett: »odi
profanum vulgus et arceo» och af författaren konstruerat fram
en förnämt kylig elegant, som man ingenstädes skall kunna se
skymten af i samma samlings öfriga dikter.

Läser man de mest karakteristiska dikterna i första sam-
lingen rätt, så skall man lätt i deras författare lära sig känna
en kanske litet bortskämd, stundom nog också en smula student-
artadt skeptisk, ännu rätt mycket estetiserande, men alls ej
småförnäm och ännu mindre kall utan tvärtom för allt stort
och skönt, men för den herrliga i »frygisk mössa» strålande fri-
heten främst af allt, med tjuguårsålderns lågande entusiasm svär-
mande yngling.

Så står åtminstone den unge skaldens bild klar för oss
sådan vi fått den i inledningssången, i dikterna Cachuca, Konst-
beriderskan, Jag drömde om frihet en dröm, För Polen, På
Polens dag, Vildfogel och många andra men främst af alla
Neros gyllene hus och Rouget de I’Isle.

Oss synes den utveckling han sedan undergått så alldeles
naturlig. Undervisad af årens lärdomar och det myckna nya
vår tid för med sig, påverkad af hela den milieu som nu
omger hvarje vaket reflekterande menniska, mognad af egna er-
farenheter, har den för friheten in abstracto svärmande yng:
lingen blifvit den ädelt frisinnade mannen, den skonslöse för-
följaren af allt förtryck, den varme förkämpen för allas lika
rätt, folkfrihetens vän och försvarare, en den sanna humanitetens
svurne riddare. Lika enkelt och naturligt som härmed öfverens:
stämmande synes det oss, att den beundran ynglingen hyste för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:32:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1888/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free