Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Våra större och mindre skalder och deras senast utkomna verk. En literatur-psykologisk studie af Justus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
686
gudlige "poeten. Med CO: D. W:s kritiska natur ha vi egent-
ligen här icke att syssla. Till den och den nya dubbelnatur
den återigen sluter inom sig torde vi en annan gång, vid läg-
ligare tid och tillfälle, få återkomma. Det är nu företrädesvis
vid herr af Wirséns poetiska natur vi en liten stund vilja uppe-
hålla oss. Den är icke så utan sin dubbelhet den heller. Vi
sade här ofvan, att denna herr Wirséns natur är gudlig. På
det ge ej mindre hans förut utkomna trenne diktsamlingar än
bans nu senast i bokmarknaden synliga alster »Vid juletid»,
eklatanta prof. Men det är dock i dem en skiftning i gudlig-
heten, som, om den också ej i det tillstånd den nu nått i sin
utveckling kan annat än på det varmaste glädja hvarje vän af
vår rena evangeliska lära, dock visar en viss inkonseqvens i
författarens andliga hållning, som mera hedrar hans praktiska
sinne än homogeniteten i hans själslif.
I åtminstone de båda första af sina diktsamlingar visade
herr Wirsén först och främst en del tendenser i den genren,
att »lifvet först sitt värde af mod och kärlek (och dertill en
i sjette budet uttryckligen förbjuden kärlek) har», som äro mycket
svåra att förena med hans senare asketism, om man ej får vara
gå oartig-att verkligen tro på Strindbergs uppfattning »att engla-
vingarne inte växte fram, förr än bockhuden tappat fällen.»
Och i sin gudlighet var han ej så litet katolsk.” För Madon-
nan egnade han på denna tid en utpreglad dyrkan, om än denna
dyrkan understundom tog sig något opassande former. Vi vilja
t. ex. erinra om det i poemet »En evig lampa» befintliga ut-
trycket om en ung sångare att han:
»för ingen dam tills nu
brunnit, utom för vår fru.»
Vi kunna icke neka till att ett sådant uttryck som »brinna
för» stöter oss, som dock icke alls äro »katolska», när det
tillämpas på jungfru Maria. Man vet ju i hvilken betydelse
aposteln tar detta ord »brinner». Ja, vi gå till och med så
långt, att vi i allmänhet ogilla, att unge män brinna för fruar,
äfven der dessa fruar äro af den qvaliteten, att deras barn icke
med fullt iakttagande af sanningens strängaste fordringar kunna
kalla ’ deras man för pappa. Detta uttryck hos herr Wirsén
erinrar oss på ett för en så helig bard alls icke smickrande
sätt om en så lättfärdig anekdot som den, att en gång en för-
derfvad yngling, när hans vördnadsvärde far förestälde honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
