Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Våra större och mindre skalder och deras senast utkomna verk. En literatur-psykologisk studie af Justus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
690
Det nya verk han nu framträdt med skiljer sig i mycket
från bans föregående saker. Det är en lång, versifierad skild-
ring af hexoväsendet i Dalarne under Carl XI:s tid, gjord fullt
objektiv, utan all slags tendens. I innehållet har den ingenting
för Bååth karakteristiskt. Den kunde för dettas skull lika väl
vara skrifven af någon äånnan författare. I formen deremot
känner man väl igen Bååths egendomligheter, ehuru icke alltid
till hans fördel. För vår. del anse vi, att »Marit Vallkulla», så
heter dikten, i- sin skapares poetiska utveckling har föga be-
tydelse. Den synes oss nästan som ett arbete till förströelse
under hvilans dagar. Om skaldens lifsåskådning utvecklat sig
i en eller annan rigtning sedan hans den närmast föregående dikt-
samling såg dagen, det lemnar den läsaren i absolut okunnighet
om. Författaren är så objektiv, att man ej ens annat än högst
sporadiskt och ganska osäkert får fram någon hans egen stånd-
punkt till det han skildrar. Man vet icke, hvad han tänker om »
detta egendomliga hexväsende, hvad han anser det bero på.
Någon psykologisk förklaring af det i dess helhet få vi cj alls,
och de antydningar till en analys af det enskilda fall af det,
som dikten främst behandlar, hur och hvarför det griper Marit,
är mycket ofullständig och mycket ytlig. Man antager att det
som en smitta griper hennes genom den dystra och mystiska
naturs inverkan, i hvart sköte hon vuxit upp, redan på förhand
mottagliga sinne, då det rasar rundt omkring henne, men man
mera får gissa sig till denna förklaring än ser den någonstans
klart angifven. Och någon finare analys af hennes sinnesför-
vandling, af hur hon så småningom indrages i den hemska
vantroshvirfveln och allt säkrare och fastare gripes af den, det
har författaren alls ej mäktat att ge. Hela Marits inre lif,
hennes själshistoria är ytterst flyktigt behandlad, om ens be-
handlad alls. Man får veta att den gamla »trollkonan» Hlij
inverkar på henne, men man får ingenstans se hvarken hur eller
hvarför hon kan göra det. Det inre lifvet i denna egendom-
liga rörelse, hexeriet, som för en skicklig pejlare af mennisko-
själens djup . kunnat erbjuda så mycket, så oerhördt mycket af
intresse, ett så mäktigt och bildbart stoff, det förmår herr Bååth
alls ej tränga in i. Hvad han ger oss är endast, jämte många
och långa naturbeskrifningar, en skildring af det yttre förloppet
af en del af denna rörelse framkallade händelser. Icke ens för
myndigheternas sätt att ingripa mot rörelsen har han kunnat
blotta de inre driffjedrarne..- Den teckning han ger både af de
båda prostarne, som grufva sig öfver saken, konungens befall-
EE RAR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
