Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Den stridande kyrkan. Af A. Haraldson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
dömesförmåga rörande kyrkans män. Att epoken icke kom-
mer beror endast derpå, att verlden, fastän man inom den
svenska kyrkans synvidd icke märker det, har något för-
ändrat sig de sista trehundra åren. På femtonhundratalet
voro de bildade och kunnige varmt intresserade för de kyrk-
iga differenserna och väntade af teologerna lösningen på
=
1
lifvets högsta frågor — då kunde symboliska böcker skapas.
Ännu i förra århundradet skulle det kunnat ske: då var
man ännu tillräckligt intresserad, för att tidens bäste män
skulle gyckla med dogmerna och föra en satirens kamp
mot kyrkorna. Men i våra dagar, när man endast rycker
på axlarne och då »den rena lärans» detaljer för dem som
äro med i utveckiingen endast ha samma intresse som alla
andra religioners, från Zoroasters till Brigham Youngs, —
då är det något sent att tänka på nya symboler.
Liksom för de nämda andliga fäder, från hvilka repre-
sentanterna för vår kyrka närmast räkna sina anor, är det
för dessa icke längre religiositetens utan prestpartiets in-
tressen, som äro -de -afgörande. De se’derför sina varsta
fiender icke i de religiöst indifferente eller fritänkarne utan
; i dem, som tro på konkurrerande dogmer eller till och med
blott konkurrera i ämbetet. En statskyrka, inom hvilken
prestbanan är en bland de vägar att försörja sig som pre-
sentera sig för hvarje skolyngling, der således ekono-
miska förhållanden bestämma öfver kallelsen, och inom hvil-
N ken presten är halft religionslärare, halft civil skrifkarl, är
I alltid ur stånd att tillfredsställa de menniskor som ha dju-
| pare religiösa behof. Hos oss som 1 alla protestantiska
| land ha derför dessa mestadels sökt i enskilda föreningar
| vid sidan af eller i motsats mot statskyrkan vinna en form
för ett fylligare religiöst samlif. Det är desse »separatister>,
bg Se
hvari kyrkans män se sina värsta fiender, och det herskar
mellan båda partien en teologisk hätskhet, som är föga
uppbygglig att skåda. Gent emot dem, som äfven i reli-
giosa ting tänka egna tankar, stå de visserligen samman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
