Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Från Parkett, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
modern. Denna gång tycktes hon mig chargera och sträfva
efter att låta fjolligheten och löjligheten breda ut sig öfver
rimlighetens och den goda smakens gränser. Fröken Klefberg
hade öfvertagit fru H. Kinmansons roll; tant Ole, gjorde den,
som allt hvad hon gör, vårdadt och naturligt, men det var
ändå icke på långt när den riktiga tant Ole; hon var både
för. "litet""katig af sie: och för litet saftig ochkkömiski: Ito:
ken Sandells hand blef Karen åtminstone hvad hon skulle
bli, men icke varit förut, nämligen en ung kvinna, icke något
barn, men trots enskilda fina och intelligenta drag kunde hon
ändå icke lemna denna svåra, af förf. något dunkelt tecknade
roll: fullt klar och lefvande ifrån sig. Hr Personne: har i
pjesen sedan gammalt en mindre betydande roll, som han ut-
för på ett för sitt vanligaste spelmanér tämligen karaktäristiskt
sätt, d. v. s. med sina egendomliga svängningar och rörelser
på kroppen. Då jag ju genast har att gå in på »Sällskap
der man har tråkigt», der hr Personne är Bellac, men hvilken!
— en Bellac ytterst obehaglig och svår att beskåda och
höra — i synnerhet det första —, kan jag gerna med samma
tillåta mig att allmännare karakterisera hr P:s sedvanligaste spel-
sätt. Vid somliga tillfällen kan han ju vara både rolig och icke
så illa, men understundom är han ytterst befängd och nästan
alltid är han en imitation af någon. annan. När han skall
vara liflig på scenen — och det vill han gerna -— handterar
han sin kropp på sådant sätt, att man nästan kunde tro det
vara fråga om specimen för anställning vid någon annan sorts
konstanstalt. Hvar han nu fått sina egendomliga, slankiga
och lediga kroppsrörelser ifrån, kan jag naturligtvis ej fullt be-
stämdt säga, men det vill nästan synas, som om de liksom hvar-
jehanda annat af hans konstnärsskap ytterst äro försök att taga
efter hr Fredrikson, hvars rörelser ju äro temligen egendom-
liga och icke. de allra vackraste, fastän man dels är van vid
dem och dels kan och bör glömma dem för det utmärkta som
det oaktadt presteras. Som artist betraktad kan hr Personne
förliknas. med de der gamla hederliga palimpsesterna, hvil-
ka, om de skrapas här och hvar, visa sig fortplanta min-
net af diverse auktorer. Hr P. tyckes vara af mycket: böjligt
och användbart material, ty hos honom är det inte en enda,
utan flera som gå igen: hrr Fredrikson, Hedin och Almlöf
samt, såsom jag utvecklar här nedan, äfven andra. — I Pail-
lerons »Sällskap etc.» var han som sagdt svår. Bellac säges
ju ha till förebild den på sin tid af de parisiska verldsda-
A
C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
